I sin inledning noterar Ninna Mörner, chefredaktör för Baltic Worlds, att ordet fred förekommer hela 77 gånger i numret. En reflektion som speglar den oro och osäkerhet som präglar inte bara vårt närområde utan hela världen. Kriget i Ukraina fortsätter vara ett återkommande ämne och utgångspunkt för flera artiklar i Baltic Worlds, liksom synen på demokrati, minnespolitik och censur.
Universitet i tider av kris och omställning
Under temat “Universities in times of crisis and transformation” samlas ett flertal artiklar som fokuserar på hur universiteten förändras och utmanas i tider av politisk oro, krig och samhälleliga kriser. Genom att lyfta såväl samtida som historiska exempel från bland annat Albanien, Belarus, tidigare Jugoslavien och Ryssland skildras hur universitetens roll som kunskapsbärare, samhällsbyggare och motståndsfickor prövas när samhällen genomgår djupgående omvälvningar.
När nuet hotar minnet
Vårens nummer inleds med två intervjuer. Professor Irina Sandomirskaja har intervjuat Luba Jurgenson, professor i slaviska studier vid Sorbonne, om hur kriget i Ukraina förändrat hela fältet för minnesforskning. Hon säger att det blivit nästan omöjligt att skriva om historien när framtiden är så oviss: “Om nuet är ifrågasatt, förlorar minnet sin mening.”
Hon beskriver också hur hon själv tvingats ompröva sina akademiska verktyg efter krigets utbrott – det som tidigare var självklart måste nu ses med nya ögon. Intervjun tar också upp hur studiet av Gulag och totalitarism blivit mer relevant än någonsin, och hur dagens ryska statsbygge bär spår av ett förflutet präglat av våld och kriminalitet.
Ukrainas kamp för suveränitet
Barbara Törnquist Plewa har intervjuat historikern Serhii Plokhy, professor vid Harvard och en ledande expert på Ukrainas moderna historia.
I samtalet avfärdar han tanken att Ukraina skulle kunna uppnå fred genom att avstå territorier som Krim och Donbas. Han betonar att Rysslands krig inte handlar om gränser – utan om imperiedrömmar:
“Du kan inte köpa fred från Ryssland med mark. Det kommer inte att stoppa striderna på lång sikt.”
Han säger också att varje eftergift riskerar att legitimera våld och uppmuntra fortsatt aggression.
Minneskultur och propaganda
Numret rymmer även flera analyser av hur historia och minne används – och ibland missbrukas – i dagens Europa. En artikel visar hur samtidskonst i Ryssland avpolitiseras och anpassas för att stödja statens narrativ, snarare än att utmana det. I en annan text granskas hur så kallad “dark tourism” i Bosnien och Kosovo bidrar till att skapa och befästa nationella minnesbilder efter 1990-talets krig, ofta på bekostnad av mångfald och gemensam förståelse. Därtill diskuteras hur minnet av Förintelsen riskerar att reduceras till en turistattraktion – där kommersialisering tränger undan respekt, fördjupning och reflektion.
Baltic Worlds är en vetenskaplig tidskrift med fokus på Östersjöregionen, Central- och Östeuropa, Balkan och Kaukasus som publicerar fackgranskade forskningsresultat, forskarintervjuer och analyser av den samtida utvecklingen i området. Utgivningen finansieras av Östersjöstiftelsen.
Läs gärna mer om hur minnet av historien blir ett verktyg i propagandan i en krönika av Yuliya Yurchuk.
