Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Litauen reser nya monument – och belarusiskt motstånd lever i exil

Senaste numret av Baltic Worlds tar sig an ett Europa i förändring – där historien skrivs om, kriget påverkar mediernas berättelser och naturresurser blir politiska vapen. Forskare och skribenter ger nya perspektiv på samtidens maktspel och framtidens utmaningar.

Det senaste numret av Baltic Worlds rör sig över ett brett fält av frågor. En röd tråd är hur historien används för att förstå, legitimera och utmana makt i samtiden. En studie från Litauen beskriver en ”positiv de-sovjetisering” där gamla monument inte bara rivs utan ersätts av nya som bär en annan berättelse om nation och identitet.

Situationen i Belarus är en annan. Där står Stalin-monumenten kvar och repressionen mot oliktänkande fortgår medan omvärlden riktar blickarna mot annat håll. Många Belarusier i exil har bildat nätverk och vägra låta sig tystas skriver en av grundarna för ett sådant nätverk rör akademiker. 

Ukraina står i fokus i en omfattande genomgång av hur nyhetsmedier, från invasionens första dagar till i år, använder historiska jämförelser – från antiken till andra världskriget – för att tolka kriget och stärka både motståndskraft och internationellt stöd. Även Ryssland granskas bakåt i tiden genom en analys av nätmedier 2008–2018, en period då publik och offentlighet fortfarande behandlades med större öppenhet än i dagens hårt kontrollerade informationsklimat. 

Samtal över gränserna

Çağla Demirel skriver om internationella möten inom minnes- och folkmordsstudier och efterlyser ”öar av solidaritet” – nätverk som kan hålla forskningen levande i tider av våld och exil. Lisa Källström rapporterar från konferensen Narrating the Child, där barndom lyfts fram som en plats för minne och överföring av erfarenheter av migration, språkförlust och krig. Båda texterna visar hur akademiska diskussioner också kan bli arenor för mänskliga berättelser och nya perspektiv. 

Skog, klimat och nya maktbalanser

Numret lyfter även resursernas politik. En studie visar hur baltiska och ryska skogar under 1990-talet placerades som periferier i svensk skogsdiskussion – en karta som nu ritas om när sanktioner mot ryskt och belarusiskt virke förändrar handeln. Samtidigt skildras klimatförändringens påverkan på nordliga infrastrukturer genom en kulturhistorisk essä om isvägar och isbrytare. Här möts miljö, ekonomi och säkerhet i ett samtal om framtidens resurser och beroenden. 

Baltic Worlds är en vetenskaplig tidskrift som ges ut av Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola med finansiering av Östersjöstiftelsen. Tidskriften kombinera forskningsdjup med tillgängliga analyser och en nyfiken blick på samtidens stora skiften. Hela numret finns att läsa på balticworlds.com. 

Läs mer om tidigare nummer av Baltic Worlds. 

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Jordglobslampa, vy över Östeuropa.

Baltic Worlds

Fred och minne i fokus när Baltic Worlds tar sig an vår tids kriser

Universitetens roll i tider av politisk oro och krig är ett tema som lyfts i senaste numret av Baltic Worlds.
Vit betongvägg med spricka där en grön liten växt trängt sig genom sprickan.

Baltic Worlds, Samhälle

Svenska civilsamhället under press

Oroväckande utveckling för svenska civilsamhället säger forskare. Ny artikel i Baltic Worlds.
Vågrätt spricka längs en betongvägg som delar ett ingraverat kors på mitten.

Baltic Worlds

Ortodoxins makt: Hur kyrkan formar Rysslands militarisering och politik

Intervju: Valentina Izmirlieva om ryska ortodoxa kyrkans centrala roll i Putins Ryssland.