I “How Has Russian Propaganda Changed during the War? A Long-Term Battle against Ukrainian Statehood” skriver Alyona Hurkivska, fil.dr i statsvetenskap vid Södertörns högskola, att den ryska propagandan har skiftat fokus. Nu betonas destabiliseringsstrategier, som undergräver Ukrainas moral och tro på seger.
– Innan den 24 februari 2022 låg Telegram-kanalernas fokus främst på att normalisera proryska tolkningar av ukrainsk politik och kriget i sig. Det handlade om att främja förklaringsmodeller för föreställningar om ”extern kontroll” och ”Ukrainas skuld för kriget” till exempel. Efter invasionen började Telegram-kanalerna sprida ett narrativ som syftar till att undergräva Ukrainas moral på hemmaplan, så split och urholka den kollektiva viljan att göra motstånd, vilket är typiskt för desinformation i krigstid och som också framgår i min analys, säger Alyona Hurkivska.
Studien analyserar innehållet i fem proryska Telegram-kanaler som påstår sig vara ukrainska. Den fokuserar på deras innehåll från 2019, efter att Volodymyr Zelenskyj valdes till president, fram till 2024. Telegram-kanalerna har identifierats av Ukrainas säkerhetstjänst som kanaler som sprider rysk propaganda. Alla fem kanaler publicerar på ryska och kommenterar ukrainsk inrikespolitik, ofta med påståenden om tillgång till exklusiv ”insiderinformation”.
Sammantaget främjar kanalerna ett narrativ som syftar till att undergräva förtroendet för Ukrainas partners i väst och demobilisera det ukrainska samhället. Budskapen antyder att motståndet mot Ryssland är meningslöst, att förräderi inom Ukraina är utbrett och att landet kontrolleras utifrån och har tvingats in i kriget. Den ukrainska staten framställs som svag, isolerad och utan strategisk handlingskraft.
Propagandans betydelse och påverkan
Även om kanalerna och dess innehåll har stor spridning menar Alyona Hurkivska att det inte går att dra slutsatsen att de också har en stark genomslagskraft. Snarare visar det ukrainska samhället i stort att det inte absorberar kanalernas budskap passivt. Motståndskraften syns till exempel i landets demokratiska värderingar, händelser av folklig mobilisering för att skydda institutioner (särskilt antikorruptionsorgan) och stödet för europeisk integration.
Samtidigt konstaterar Alyona Hurkivska att det krävs mer forskning för att förstå hur effektiv propagandan är att uppnå dess mål, vilka de faktiska målgrupperna är och hur mycket propagandan påverkar mottagarnas psykologiska sinne.
”How Has Russian Propaganda Changed during the War? A Long-Term Battle against Ukrainian Statehood” finns att läsa i decembernumret (2025) av Ukrainian Analytical DigestLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
