Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Hur kan Ukraina läka efter kriget?

Just nu känns en fred mellan Ryssland och Ukraina långt bort, och även om ett fredsavtal sluts är vägen tillbaka svår. För hur går man vidare efter den här typen av grymheter? Går det ens? Ja, menar fredsforskaren Johanna Mannergren Selimovic, som tar upp fredsprocessens tre viktigaste aspekter. ”Försoning är viktig, men kravet på förlåtelse riskerar att leda till ilska och frustration.”

I början av 2022 stod Ukraina ganska starkt. Man hade en växande medelklass, en livlig demokratisk diskussion och närmade sig EU. Sedan kom kriget och slog livet i spillror. Idag är infrastrukturen förstörd, liksom många ukrainska hem, förskolor och sjukhus. Människor har mördats och kastats i massgravar, och tusentals ukrainska barn har illegalt förts till Ryssland, visar en granskning från AP.

Även om kriget skulle få ett slut imorgon, kan man gå vidare från något liknande?

– Det går, även om man ska förstå att det inte finns några snabba lösningar. Det är en lång process att läka såren. Man brukar säga att det krävs tre generationer, säger fredsforskaren Johanna Mannergren Selimovic.

Hon menar att det sällan är så tydliga gränser mellan krig och fred som det ofta beskrivs.

–  Det är lätt att uppfatta det som att kriget började den 24 februari förra året, för att vi nu upplever det i all sin styrka. Men redan 2014 annekterade Ryssland Krim, och våldet började ännu tidigare.

Tidiga tecken på att en konflikt är på gång, är ökat våld, inklusive sexuellt våld, samt en eskalerad korruption. Och på samma sätt som ett krig inte startar över en dag, så tar det heller inte slut bara för att ett fredsavtal skrivs under.

– Inom fredsforskningen pratar vi om negativ och positiv fred. Negativ fred är när vapnen tystnar och det faktiska krigshandlingarna tar slut. För att det ska bli positiv fred behöver även det andra våldet, det som lever kvar under en längre tid, upphöra. Andra faktorer som är viktiga för att ett samhälle ska kännas tryggt och fritt igen är grundläggande materiell trygghet och social tillit.

När man ska bygga upp ett samhälle efter ett krig har tre aspekter visat sig vara viktiga, berättar Johanna Mannergren Selimovic. Det första är rättvisa, det andra är sanning, och det tredje är ekonomisk och materiell kompensation.

Inom fredsforskningen pratar vi om negativ och positiv fred. Negativ fred är när vapnen tystnar och det faktiska krigshandlingarna tar slut. För att det ska bli positiv fred behöver även det andra våldet, det som lever kvar under en längre tid, upphöra.

– Vad gäller rättvisa handlar det om att se till att de som begått krigsbrotten ställs till svars. Både för att människor ska få en tilltro till systemet igen, men också för att de som begått brotten ska plockas bort från samhället, sättas bakom lås och bom och därmed inte kunna begå brotten igen.

Här kan den internationella domstolen i Haag såklart göra en insats, men rättvisan skipas även nationellt.

– Redan nu arbetar man i Ukraina aktivt med att dokumentera krigsbrott, exempelvis genom att gräva upp massgravar. Man har också haft ett antal rättegångar.

Att sanningen kommer fram är viktigt för att ge offren upprättelse. Många brott är tydliga, som bombningar. Men det finns andra brott, som sexuellt våld, som är mindre synliga.

– Det är viktigt att få en sammanhängande bild av vad som har hänt, att offer får berätta och bli lyssnade på.

Sanningen är också motpolen till den propaganda som pumpas ut under ett krig, som stärker ett narrativ om vem som är offer och förövare.

– De narrativen tenderar att sätta sig djupt, men behöver luckras upp i fredstid. Även här är sanningen viktig.

Den ekonomiska och materiella biten känns ganska självklar. Johanna Mannergren Selimovic säger att visst vore det fint om den kompensationen kunde komma från Ryssland.

– Att ge en kompensation vore att ge en implicit eller explicit ursäkt.

Hon tillägger att scenariot känns osannolikt, och kanske spelar det mindre roll exakt varifrån pengarna kommer.

– Det viktigaste är att folk får mat och tak över huvudet, först då kan de börja tänka och tro på framtiden.

När man ska bygga upp ett samhälle efter ett krig har tre aspekter visat sig vara viktiga. Det första är rättvisa, det andra är sanning, och det tredje är ekonomisk och materiell kompensation.

Ibland flätar man ihop försoning, förlåtelse och fred till en treenighet i fredsprocessen, men här vill Johanna Mannergren Selimovic sätta ett stort frågetecken kring ordet förlåtelse.

– För mig är förlåtelse en personlig process, och jag tror att det kan vara direkt skadligt att prata om förlåtelse på nationell nivå. För det första lägger man ansvaret på offren. Och om det finns en kollektiv förväntan på att du ska förlåta för samhällets skull, trots att du fått ditt liv raserat, så kan det skapa frustration och ilska. Se bara på Sydafrika, där man ofta har tryckt på vikten av förlåtelse, trots att många offer inte har fått någon upprättelse. Försoning däremot är något annat. Det är viktigt att försonas med att det som redan har hänt inte går att göra ogjort.

Vi har fortfarande Balkankriget och folkmordet i Srebrenica i färskt minne. Finns det lärdomar att dra därifrån?

– Ja, det vilar en stor börda på de drabbade att först ta sig igenom ett krig och sedan hantera freden, men jag kan känna förtröstan i att vi sett att många människor klarar det. De fastnar inte i bitterhet, utan hittar också hoppet. Det går att hitta strategier för att leva tillsammans igen.

Här har de goda berättelserna betydelse, säger Johanna Mannergren Selimovic. De kan vara en livboj att hålla fast vid.

– När jag intervjuat efterlevande i Bosnien-Hercegovina så vittnar de om fruktansvärda grymheter, men mitt i den stora tragedin har de flesta också något positivt att berätta. Som den kvinna vars granne ringde och varnade henne att hon omedelbart måste fly innan det var för sent, trots att grannen tillhörde den motsatta sidan i konflikten.

Den här typen av berättelser kan bli en livboj att hålla fast sig vid efter krigsslutet.

– De visar att det finns människor på andra sidan också, inte bara kollektiv. De goda berättelserna blir ett sätt att ta sig ur de kollektiviserade föreställningarna som göder hatet.

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Mobiltelefon med appar över sociala medier.

Medier, Politik

Ryska aktörer fortsätter sprida desinformation trots EU-sanktioner

Ett stort antal ryskspråkiga aktörer är fortfarande synliga på olika social trots EU-sanktioner visar ny rapport.
Two wooden figurines are standing near the house. Wooden figures of persons stand near a wooden house.

Politik, Samhälle

Ryska lagar mot “barnfrihet” stärker statens kontroll över individen

Ny lag förbjuder ”propaganda av barnfrihet” – riskerar leda till självcensur och förstärkt rädsla i samhället.
Kollage: kamouflage bakgrund, schackpjäser i guld med ett kikarsikte.

Politik

Så stärker Eurasiens auktoritära stater samarbetet i skuggan av krig

Militäralliansen CSTO samordnar delar av ländernas lagstiftning och stärker därmed greppet om makten.