Strax före påsk, den 16 april, publicerade Rysslands utrikesunderrättelsetjänst en artikel där länderna i Europeiska unionen anklagades för att vara ”historiskt benägna” till olika former av totalitarism och fascism. I detta uttalande presenterade sig Ryssland i koalition med USA som står inför ”galna européer” som dukar under för fascismen. Artikeln illustrerades med en talande bild av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som framställdes som en blodtörstig bov som besegrats av USA och Ryssland.
Bakgrund och propaganda
Detta uttalande kommer mot bakgrund av de så kallade fredsförhandlingarna mellan Ryssland och USA om kriget mot Ukraina och förberedelserna inför firandet av den 9 maj, som i Ryssland firas som dagen för Sovjetunionens seger över Nazityskland. Denna bild går också i linje med den starka antieuropeiska propagandan i landet som har förstärkts sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det räcker med att nämna det talande faktum att det Europeiska torget i Moskva har bytt namn till det Euroasiatiska torget 2024.
Minnesdagen som verktyg
Ryssland har i åratal använt segerdagen, liksom minnet av andra världskriget, i sin propaganda. Samtidigt som man upprepar berättelserna om segern fortsätter Ryssland att utöva terror mot dem som är emot landets politik. Segern i andra världskriget fungerar som en sköld som döljer brott mot den egna befolkningen och mot andra nationer i nutid. Innan Ryssland inledde krigen mot sina grannländer, först mot Georgien 2008 och sedan mot Ukraina 2014, startade Ryssland minneskrig mot de baltiska länderna med det mest framträdande fallet med monumentet över den okände sovjetiske soldaten i Tallinn.
I april 2007 ledde de våldsamma protesterna mot flytten av monumentet från stadskärnan till en mer avlägsen plats till samhällelig oro som underblåstes av Rysslands uttalanden om att en sådan flytt är antirysk. På detta sätt blandade sig Ryssland i den suveräna nationens inrikespolitik.
Internationellt stöd och diplomati
Ryssland har tidigare använt sig av parader i Moskva i samband med Segerdagen för att visa upp sitt internationella stöd. 2005, vid firandet av 60-årsdagen, deltog bland andra Japans premiärminister Junichiro Koizumi, Frankrikes president Jacques Chirac, Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder och USA:s president George W. Bush i paraden i Moskva.
Under 70-årsjubileet 2015 bojkottade vissa länder paraden på grund av Rysslands annektering av ukrainska Krim. Mest framträdande var Storbritanniens vägran att delta. Jubileet används uppenbarligen i diplomatiska gester. I år, för att fira 80-årsjubileet, skickade Ryssland officiella inbjudningar till ledarna för Kina, Indien och Brasilien – liksom till EU-landet Slovakien och till Serbien som vill gå med i EU.
Som vi ser behandlas vissa av de europeiska länderna annorlunda av Ryssland, trots att Ryssland sprider EU-kritiska budskap. Detta visar att Ryssland fortsätter att använda interna spänningar inom EU för att underminera unionen. Även om Ryssland kontinuerligt sprider budskap mot Europa för den interna publiken, måste landet fortfarande visa att vissa av de europeiska ledarna stöder Ryssland.
EU:s svar och bristande enighet
Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, uppmanade de europeiska ledarna att inte delta i de militära festligheterna i Moskva den 9 maj. Hon uppmanade dem att i stället visa solidaritet med Ukraina.
Serbiens president Aleksandar Vučić har sagt att han kommer att resa till Moskva tillsammans med Slovakiens premiärminister Robert Fico. Detta visar tydligt att EU fortsätter att sakna solidaritet och enighet. Detta är exakt det vad Ryssland vill visa till världen.
Framtida utmaningar
Många har undrat om Donald Trump skulle närvara men den ryske presidentens talesperson Dmitrij Peskov sade att Donald Trumps deltagande i militärparaden på Segerdagen i Moskva inte har diskuterats. Det är värt att nämna att Israels tillförordnade ambassadör i Moskva, Alexander Ben Zvi, sade till ryska medier att han kommer att närvara vid paraden.
Medan kriget mot Ukraina fortsätter och Ryssland fortsätter att begå krigsförbrytelser i Ukraina, fortsätter Ryssland att manipulera minnet av andra världskriget för att rentvå sin egen bild och för att distrahera från sina brott mot mänskligheten i nutid.
Yuliya Yurchuk är forskare i historia vid Södertörns högskola och som studerar frågor om nationalism, historiebruk, minnespolitik, religion, kunskaps- och vetenskapshistoria med särskilt fokus på Ukraina och Öst–/Centraleuropa. Läs även intervjun med Yuliya där hon pratar om religiösa organisationers relationer till Ryssland.
