− När pandemin slog till 2020 såg vi hur välden snabbt anpassade sig till nya förutsättningar, inte minst genom skiftet mot mer digitalt arbete och deltagande. Bara genom ett klick på datorn kunde vi ta oss över en gräns. Samhällen stängde ner, men vi förenades och fördelar skapades ur nackdelar, säger hon.
Men pandemin skapade också mycket osäkerhet, en osäkerhet som bara blev större när Ryssland invaderade Ukraina tidigare i år. För Olena Shevtsova, som har en bakgrund inom myndighetsarbete i Ukraina, blev det tydlig att det fanns ett behov av nya metoder för olika typer av partnerskap inom offentlig sektor, för att möjliggöra reformarbete såväl lokalt och nationellt som på internationell nivå. Nu hoppas hon att hennes metoder ska hjälpa att bygga upp Ukraina den dag kriget är slut.
Utgångspunkten för den nya metoden som hon kallar Stakeholder partnership, partnerskap mellan intressenter, ligger i det praktiska arbetet och ska ses som en mekanism för effektiv resursanvändning.
− Det är viktigt att utgå från ett praktiskt perspektiv för det ger många fördelar längre fram. För i tider av osäkerhet har vi inte tiden att ta fram nya arbetssätt och vi har begränsat med resurser. Vi är berövade möjligheten att bygga långsiktigt och planera för framtiden. Det är därför vi måste vara uppfinningsrika, för vi står inför något vi inte stått inför tidigare, säger hon.
I Ukraina har Olena Shevtsova bland annat arbetat med utvärdering av FN:s globala mål i landet samt ny lagstiftning kring offentlig statistik. De här två projekten har lagt grunden för den metod som hon sedermera kom att utveckla.
Partnerskap för intressenter – en mekanism
Konceptet är uppdelat i tre faser: initiering – implementering – validering. Den viktigaste delen är initieringsfasen för att implementera reformer. Och i den fasen är den ansvariga myndigheten är den viktigaste aktören.
− Det är den aktör som gör grundarbetet, det är den organisation som förbereder reforminitiativet. Det är också de som förankrar initiativet och hittar verktygen och modellerna, säger hon.
Rent praktiskt fungerar metoden lite som en verktygslåda, en infrastruktur att luta sig mot för att inte behöva uppfinna hjulet gång på gång.
− Till exempel kan man arbeta med en databas som samlar utkast för lagstiftning, road maps, riktlinjer och kommunikationsplaner. Det hjälper oss att få ett bättre resultat och införa reformer på ett mer effektivt sätt både utifrån tid och kostnader, säger hon
Tanken är också att denna plattform ska kunna anpassas utifrån lokala förutsättningar. Sverige och Ukraina står inför helt olika utmaningar, men alla vinner på samarbete och dela med sig av den kunskap och erfarenhet som man samlat på sig.
Olena Shevtsova är på Södertörns högskola som gästforskare inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Sedan hon kom till högskolan in november 2022 har hon hunnit vidareutveckla metoderna och kommande höst arrangerar hon tillsammans med kollegan Anders Ivarsson Westerberg utbildningar inom metoden för ukrainska myndighetsanställda. Inom kort publiceras hennes arbete i en publikation för Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.
