– Vid en odling inte långt från fronten träffade jag en kvinna som berättade hur de planerade ett terapispår bland odlingsbäddarna. Hon pratade om framtiden, om att skapa en plats där människor får vila, samtidigt som man hörde ljudet av missiler i närheten. Det var som att befinna sig i en surrealistisk film men visar hur viktiga de här odlingarna kan vara, säger Marine Elbakidze, docent i geografi.
Initiativ som ovan är bara ett av flera som dokumenterats inom ramarna för det Formas-finansierade forskningsprojektet GARDIN där forskare från Södertörns högskola undersöker olika urbana gemensamhetsodlingar i Sverige och Ukraina. Fokus ligger på att förstå odlingarnas roll i tider av kris och krig. Hur hjälper de samhällen och människor att återhämta sig, kan de bidra till att bygga och bibehålla motståndskraft? Och hur blir odlingarna hållbara över tid?
Praktiska utmaningar förenar
Analyserna bygger dels på data från tidigare forskning i Sverige, dels på nya insamlingar och fältstudier genomförda i Ukraina där omkring 25 initiativ som dokumenterats. I Sverige förknippas stadsodling oftast med social gemenskap. Att få träffa andra, vara ute i det fria och delta i ett gemensamt projekt väger ofta tyngre än själva skörden.
– Vi trodde från början att odlingen handlade mest om att odla mat. Men när vi intervjuade deltagare i Stockholm visade det sig att det sociala var mycket viktigare. Moroten var mest en bonus, säger Madeleine Bonow, docent i geografi.
I Ukraina däremot har odlingarna fått en djupare roll. I ett samhälle där människor tvingats lämna sina hem blir trädgården inte bara en plats för möten – utan en möjlighet att återerövra något förlorat. Flera initiativ har vuxit till trygga platser för integration, återhämtning och framtidstro.
Även om vissa projekt drivits fram med hjälp av internationella aktörer, är det lokala initiativ som visat sig mest motståndskraftiga över tid. Trots de skilda verkligheterna ser forskarna stora likheter i vardagens svårigheter: utmaningar i att fördela ansvar, upprätthålla engagemang och hantera knappa resurser.
Vad krävs för att lyckas?
En viktig del av forskningsarbetet är att förstå vilka faktorer som gör ett initiativ hållbart över tid. För att göra de analyserar de bland annat hur resurser, kompetens och sociala sammanhang samverkar.
– Absolut nödvändigt är tillgången på mark och vatten, utan det går det inte att odla. Men vi ser också att starkt ledarskap är avgörande. Det handlar om förmågan att organisera, engagera och skapa mening för deltagarna, säger Madeleine Bonow.
Utöver de strukturella faktorerna pekar forskarna på något svårare att mäta men minst lika avgörande: människors egen motståndskraft och vilja att skapa gemenskap, trots mycket svåra omständigheter.
– Jag beundrar verkligen de människor vi har träffat under detta projekt. Deras motståndskraft och engagemang är inspirerande, säger Marine Elbakidze.
Läs mer:
Civilsamhället spelar en viktig roll i totalförsvaret av ett land, men forskare varnar för att det svenska civilsamhället är under hård press.
