Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Svenska insatser för demokrati i Ryssland – en nödvändig men utmanande satsning

Genom en lång rad projekt har Sverige de senaste 30 åren investerat stora belopp för att stödja demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i Ryssland. En ny studie visar att trots insatsernas betydelse har det lagts ett alltför stort ansvar på lokala organisationer, ofta utan tillräckligt stöd och anpassning till ryska förhållanden.

– Problemet är oftast inte projekten eller insatserna i sig, utan att det saknas lokal förankring och förståelse för den lokala kontexten. Trots att det är samarbetsprojekt lämpas ofta mycket ansvar över på den lokala aktören och de måste anpassa sig till svenska krav på transparens och mätbarhet, säger Noomi Weinryb, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.  

I forskningsprojektet “Supporting Democracy and Human Rights in Illiberal Regimes” undersöker hon och kollegan Zhanna Kravchenko, docent i sociologi, hur ryska civilsamhällesorganisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter navigerar sin relation till finansiärer och den politiska kontexten, från 1988 till idag. Projektet, som finansieras av Östersjöstiftelsen, studerar också hur svenska finansiärer, såsom Svenska institutet, arbetar med att sprida idéer om mänskliga rättigheter och demokrati. 

Färdiga modeller för demokrati 

I en nyligen publicerad artikel lyfter de bristen på lokal förankring som en förklaring till svårigheterna med att överföra demokratiska ideal och modeller mellan olika kontexter. Eftersom översättningen ofta blir bristfällig när en färdig demokratimodell införs i en ny kontext, riskerar resultatet att bli mindre effektivt än förväntat. 

– Ett problem är att mycket från finansiärernas sida är standardiserat. Insatser måste redovisas och följas upp enligt vissa modeller, vilket försvårar projektens långsiktighet och lokala förankring, säger Zhanna Kravchenko.  

Avgörande insatser 

Projektet sträcker sig över en period där Ryssland genomgått omfattande förändringar. Från Sovjetunionens sista år, mot en ung och ny demokrati, till en auktoritär regim som alltmer inskränker, fördömer och demoniserar liberala värderingar.  

Trots de utmaningar som identifierats menar forskarna att insatserna för demokratifrämjande är avgörande. 

– Vi menar inte att det har varit dåligt att stödja den här typen av projekt, det är väldigt viktigt att det arbetet fortsätter – särskilt när USA nu drastiskt skär ner sitt biståndsarbete USAID. Men för att de ska vara framgångsrika krävs en mer långsiktig strategi som tar hänsyn till lokala förhållanden och organisationernas faktiska behov. Det är viktiga lärdomar att ha med sig, säger Noomi Weinryb.  

Läs mer om demokratiutvecklingen i tidigare sovjetstater i artikeln: Demokratins tillbakagång allt tydligare i Central- och Östeuropa (publicerad december 2022)

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

En grupp människor står i kö utomhus på en asfalterad eller stenlagd yta. Bilden är tagen i benhöjd och visar främst personernas underkroppar och skor. Kön sträcker sig längs bilden från höger till vänster, och personerna bär vardagskläder som jeans, byxor och jackor i olika färger. Ingen ansiktet syns.

Historia, Samhälle

Krisåren efter statssocialismens fall satte spår i arbetslivet i decennier

Ny forskning: ekonomiska problem, stress och arbetslöshet påverkar människors arbetsliv även i framtiden.
Mänsklig kedja papper

Samhälle

När organisationer förbjuds hittar civilsamhället nya vägar

I takt med att förtrycket ökat i Ryssland har organisationernas roll förändrats.
Fake news trendy vintage collage conception.

Medier, Samhälle

Vad händer när frågan om AI blir viktigare än kriget?

När jakten på manipulation blir viktigare än innehållet kan förståelsen av krig och konflikter förändras.