– Vi vet alla om de rasistiska aspekterna av högerextremismen, men det är mindre undersökt hur kvinnor deltar aktivt och främjar de här idealen trots rörelsens exkluderande och kvinnofientliga retorik. Tradwives-fenomenet kan verka harmlösa på ytan, men kan ha djupare koppling till extremism, säger Maria Brock, fil.dr i media- och kommunikationsvetenskap och projektforskare vid Södertörns högskola.
I ett pågående projekt, finansierat av Östersjöstiftelsen, studerar hon tillsammans med kollegan Tina Askanius samspelet mellan högerextremism, anti-feministiska rörelser och misogyni. Fokus ligger på den digitala sfären, även om Maria Brock är tydlig med att poängtera att den inte är isolerad från den analoga. Länderna som ingår i studien är Ryssland, Sverige och Tyskland och det finns likheter mellan dem men också stora skillnader i hur detta transnationella fenomen införlivas och utspelar sig i olika nationella kontexter.
– I Tyskland och Sverige lyfts de här misogyna och traditionella värderingar av högerextremistiska partier. Och även om det finns starka högerpopulistiska partier så har vi ändå inom det politiska systemet medel att slåss mot extremism. I Ryssland ser det annorlunda ut, där man långt innan kriget i Ukraina, propagerade för traditionella värderingar från statligt håll, säger Maria Brock.
Hur ser du på det här fenomenet, tradwives, även utanför en högerextrem kontext?
– Vi vet från tidigare forskning att det bakom dessa traditionella värderingar ofta döljer sig en kristen nationalistisk agenda. Majoriteten av tradwife-influencers är vita, heterosexuella kvinnor som ofta verkar för att bevara vit kultur och kristna värderingar, säger hon.
Är det en växande trend?
– Det är alltid svårt att säga. Fenomenet får mycket synlighet, särskilt på plattformar som TikTok och Instagram. Under ett valår, som i Tyskland, kan det få ännu mer uppmärksamhet och främjas av högerextrema politiska rörelser.
Vilka är konsekvenserna av denna trend?
– Vi måste se dem som en del av ett större fenomen. Dessa rörelser påverkar inte bara den politiska debatten online utan även den politiska mobiliseringen runt frågor om kön och det växande motståndet mot jämställdhet och har i många avseende kopplingar till våldsbejakande aktörer och nationalistiska rörelser. Det är viktigt att inte bagatellisera deras påverkan bara för att de verkar främst online, säger Maria Brock.
