Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Ukrainas roll i kärnkraftens historia ämnet för nytt forskningsprojekt

Långt innan kärnkraftverket i Tjernobyl byggdes forskades det om kärnfysik i Ukraina. Denna forskning bidrog till utvecklingen av såväl kärnenergi som atomvapen. Men landets roll i den nukleära historien är till stor del okänd, säger Tatiana Kasperski, som med sin forskning nu vidgar den bilden.

– När Ukraina och kärnkraft kommer på tal tänker man oftast på Tjernobylolyckan. Men forskning i kärnfysik bedrevs redan på 1920-talet och ukrainska forskare har bidragit till utvecklingen av kärnenergi och sovjetiska atomvapen. Det är nödvändigt att studera både civil och militär kärnteknik för att förstå Ukrainas stora roll, säger Tatiana Kasperski, fil.dr i statsvetenskap vid Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola.

Med medel från Östersjöstiftelsen ska hon nu bland annat studera relationen till och beroendet av centralmakten i Sovjetunionen och senare Ryssland. Hon har valt vissa platser där uranbrytning och vapenutveckling bedrevs, och där kärnenergi producerades. Hon undersöker till exempel policydokument, beslutsunderlag och frågor som rör miljöpåverkan.

Ukraina har varit tvunget att förlita sig på Ryssland

– Inom kärnenergisektorn har Ryssland och Ukraina historiskt haft ett nära band. De reaktorer som byggts har varit av sovjetisk design. Ukraina har visserligen brutit uran men har inte kunnat anrika det. Där har Ukraina varit tvunget att förlita sig på Ryssland efter självständigheten. Man har också varit beroende av grannlandet för expertis, reservdelar och hantering av kärnbränsle. När Sovjetunionen kollapsade fick Ukraina bygga upp nya institutioner och infrastruktur från grunden för att kontrollera och hantera kärnkraftverken, säger hon.

 

Utöver Ryssland var det bara tre delrepubliker som hade kärnvapen under den sovjetiska eran: Belarus, Kazakstan och Ukraina. Efter Sovjetunionens fall uppmanade det internationella samfundet de tre länderna att ge upp sina kärnvapen, något som framför allt Ukraina till en början motsatte sig. Landet ville nämligen samtidigt vinna erkännande från framför allt demokratiska stater i väst.

– De tre länderna ville ha vissa garantier i utbyte, vilket ledde fram till Budapestuppgörelsen 1994 där deras territoriella integritet garanterades. Bland annat lovade kärnvapenmakterna USA, Storbritannien och Ryssland att de inte skulle använda våld mot dem. En uppgörelse Ryssland bröt 2014 genom att annektera Krimhalvön. Detta kan göra att andra länder i framtiden blir mindre benägna att lämna ifrån sig sina kärnvapen, säger Tatiana Kasperski.

Sin avhandling från 2012 ägnade hon åt minnet av Tjernobylkatastrofen och har efter det framför allt studerat Ukrainas nukleära historia med fokus på tiden efter katastrofen och Sovjetunionens fall. Hon har tittat på hur kärnenergisektorn utvecklades, beroendet av Ryssland och hur man försökt demokratisera styret av sektorn. Den kunskapen tar hon med sig in i det nya projektet som fått namnet: Ukraine and the Global Nuclear Order: an Environmental and Technological History.

Väver in ett miljöperspektiv

I det nya projektet vill hon också väva in ett miljöperspektiv. Uranbrytning, kärnkraft och kärnvapenprogrammet hade en stor påverkan på den ukrainska miljön. Det finns till exempel flera militära anläggningar där radioaktivt avfall förvaras utan att myndigheterna vet av vilken typ eller kvantitet. Inventarieförteckningar saknas, informationen försvann i efterdyningarna av Sovjetunionens fall.

I och med krigets eskalering har frågan om såväl atomvapen som kärnkraft aktualiserats. Dels på grund av ryska hot om att använda kärnvapen, dels på grund av att kärnkraftsanläggningarna i Ukraina har blivit stridsplatser.

– Jag kommer med den här forskningen visa hur Ukrainas roll och historia hänger ihop med den globala utvecklingen, och visa att kärnteknik inte enbart producerar energi. Säkerhet, vapenutveckling och kärnkraftsfrågan hör ihop. Riskerna med kärnkraft pekas alltid ut som exceptionella, att de alltid är beroende av externa faktorer. Om vi inte visste det förut, har kriget bevisat att även civil kärnkraft kan användas i militära syften, avslutar Tatiana Kasperski.

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Democracy or autocracy symbol. Businessman turns wooden cubes and changes the word autocracy to democracy. Beautiful grey background, copy space. Business and democracy or autocracy concept.

Samhälle

President eller parlament – tidigare öststaters vägval påverkar den demokratiska resan

Vad betyder valet av statsskick för den demokratiska utvecklingen i Armenien, Georgien och Ukraina?
Bron i Mostar över floden Neretva i Bosnien Hercegovina.

Historia, Samhälle

Ukrainakriget väcker gamla minnen i Bosnien-Hercegovina

Rysslands krig i Ukraina riskerar att blåsa nytt liv i gamla konflikter och leda ökad politiska polarisering.
Jordglobslampa, vy över Östeuropa.

Samhälle

State of the region 2024 – så formar Rysslands krig en ny världsordning

Ny rapport granskar Rysslands krigs inverkan på Europas framtid och säkerhet.