Svenska civilsamhället står inför betydande utmaningar. Relationen mellan svenska staten och civilsamhället har av tradition präglats av samarbete och förtroende. Men relationen har försämrats skriver forskare i en artikel i senaste numret av vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds. Oroande förändringar har uppmärksammats av organisationer och aktivister, så som nedskärningar i finansieringen för icke-statliga organisationer och en brist på öppen dialog mellan regeringen och medborgarna.
En särskilt oroande utveckling de ser är ökningen av både verbalt och fysiskt våld mot rasifierade migranter, transpersoner, aktivister, journalister och akademiker som förespråkar jämlikhet och mänskliga rättigheter.
För att vända utvecklingen behövs mer kunskap konstaterade deltagarna i samtalet, man behöver bättre förstå vad anti-genuspolitik är och hur den fungerar. Man ser också ett behov av att stärka organisationer som arbetar med denna typ av frågor och göra dem mer motståndskraftiga och att man försöker ändra narrativen för att återta termer som “familjevärderingar” på ett mer inkluderande sätt.
Läs hela artikeln i senaste numret av Baltic Worlds för en djupare förståelse av de utmaningar som svenska civilsamhället står inför. Texten är en sammanfattning av ett rundabordssamtal som ägde rum under konferensen: Exploring the relation between antigender politics and democracy: the Baltic Sea region and beyond.
Artikelförfattare: Elżbieta Korolczuk, docent i sociologi vid Södertörns högskola, Seinab Hilowle, sexualpolitisk sakkunnig på RFSU, Barbora Majdisova, projektdirektör RFSL, Ulrika Westerlund, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
