Valentina Izmirlieva är professor i slaviska språk och slavisk litteratur vid Harriman Center för ryska, eurasiska och östeuropeiska studier vid Columbiauniversitetet i New York. Som forskare har hon bland annat studerat rysk-ortodox kristendoms påverkan på samhällsmobilisering och identitetspolitik.
Izmirlieva beskriver i sin föreläsning hur den rysk-ortodoxa statsideologin gradvis har konstruerats av en rad inflytelserika personer. Ett viktigt forum för denna utveckling är den konservativa tankesmedjan Izborskyklubben, grundad av publicisten Alexander Prokhanon 2012. Där ingår bland annat metropoliten Tikhon och den politiske filosofen Aleksander Dugin. En annan viktig aktör är Tsargradkorporationen där bland annat tv-kanalen Tsargrad ingår.
Alexander Nevskijs monument
En central utgångspunkt i Izmirlievas föreläsning var det monument som restes 2021 för att markera 800-årsjubileet av nationalhjälten Alexander Nevskijs födelse. Monumentet har två sidor: sidan som vetter mot Ryssland avbildar i skulpturform den ryska arméns återtåg i triumf. Sidan som vetter mot väst återger västmakternas nederlag, med en ikon av Alexander Nevskij som krigarhelgon i mitten.
Monumentet är beläget vid stranden av Peipsi(Peipus)sjön, på gränsen mellan Ryssland och Estland. Platsen har central betydelse i narrativet om Alexander Nevskij. Där besegrade hans armé de västerländska korsfararna vilket innebar att den ortodoxa kristendomens dominerande ställning i regionen säkrades. Izmirlieva menar att det även finns andra skäl till placeringen vid gränsen till Estland. På samma sätt som Putinregimen har använt uttrycket ”denazifiering” som ett av motiven för invasionen av Ukraina, så har man även uttalat liknande önskemål om att ”denazifiera” Estland, inte minst som en protest mot att landet har rivit en rad monument från Sovjettiden.[1]
Förkroppsligar ortodoxa statsideologi
Izmirlieva förtydligade i sin föreläsning hur monumentet förkroppsligar de tre viktigaste byggstenarna i den ortodoxa statsideologi som hon menar har vuxit fram under Putin: imperium, krig och seger. Enligt denna ideologi var det inte Nazityskland som var det tredje riket som sågs som det antika Roms arvtagare, utan snarare är det Ryssland som är detta. Synen på Rysslands teologiska roll i världsskeendet går tillbaka till en vers från Nya Testamentet (2 Thessalonikerbrevet, 4-7). Där omtalas en ondskefull varelse som kallas Antikeimenos (”motståndaren”) vars inflytande måste begränsas av en annan kallad katechon. Denna katechon identifierar den politiske filosofen Aleksander Dugin med Ryssland.[2] Det är en apokalyptisk syn på världsskeendet. Världens slut är nära och bara Ryssland kan stoppa detta.
Putins som trons försvarare
Izmirlieva visar hur Aleksander Dugin framställer Putin som insatt av Gud för att leda ett heligt, permanent och gradvis intensifierat krig mellan Ryssland och den demoniska, liberala västvärlden. Detta harmoniserar också med hur Putin själv framställer sig som trons försvarare.
Det här är inte en ny tanke i rysk självbild. Izmirlieva visar en ikon målad på 1500-talet där de ryska trupperna utgörs av en blandning av jordiska soldater och änglar, och Moskva framställs som det himmelska Jerusalem, på samma sätt som en nationalhjälte som Alexander Nevskij är både militärhjälte och helgon.
Ryssland är inte intresserat av att bygga varaktiga internationella allianser
Izmirlieva menar också att Nevskijmonumentets placering, på en plats som bara är tillgänglig till fots eller via helikopter, vittnar om att den primära mottagaren inte finns i Ryssland. Snarare handlar detta om ett budskap som den ryska ledningen vill kommunicera mot väst. I detta monument, liksom i andra kontexter där den ortodoxa statsideologin kommuniceras, framställs Ryssland som en aktör som drivs av religiösa motiv. Detta budskap, menar Izmirlieva, är riktat till konservativa religiösa aktörer i väst: evangelikala kristna, konservativa katoliker men även fundamentalistiska muslimer. Budskapet är att Ryssland är en potentiell partner i kampen mot liberala krafter över hela världen. Detta är dock inte del av den ryska planen för inflytande i världen, invänder Izmirlieva:
“Ryssland är inte intresserat av att bygga varaktiga internationella allianser, utan strävar efter att fördjupa existerande splittring i Västvärlden för att kunna försvaga västerländska demokratier inifrån.”
Lena Roos, professor i religionsvetenskap
[1] https://www.voanews.com/a/estonian-pm-on-russian-wanted-list-over-efforts-to-remove-soviet-era-war-memorials-/7486113.html
[2] ANTIKEIMENOS [1] | Tsargrad Institute (katehon.com)