– Jag var medveten om att Brasilien skulle ha mindre bevakning av kriget, men det överraskade mig hur snabbt rapporteringen ändå försvann från förstasidorna. Men det är intressant att se hur krigsrapporteringen används som bakgrund för att diskutera egna problem som kriminalitet och inrikespolitik, säger Camila Hartman, doktorand i kommunikationsvetenskap vid Federal University of Santa Maria i Brasilien.
I somras kom boken “Mediatisations North and South: Epistemological and Empirical Perspectives from Sweden and Brazil” och Camila Hartmans forskning presenteras i ett av kapitlen. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan forskare i medie- och kommunikationsvetenskap från Södertörns högskola och Federal University of Santa Maria med syftet att utforska medialisering ur både skandinaviska och sydamerikanska perspektiv. Redaktörer för boken är Göran Bolin och Isabel Löfgren, Jairo Ferreira och Ada Machado da Silveira.
Första dagen som kriget inte nämns alls på framsidan av Folha är 25 mars
Totalt har Camila Hartmann undersökt 1423 framsidor från Dagens Nyheter och tidningen Folha de S.Paulo som ges ut i staden São Paulo, från 22 februari 2022 till 22 februari 2023. Närmare tre fjärdedelar (72 procent) av framsidorna från Dagens Nyheter lyfter kriget på ett eller annat sätt medan fördelningen på Folha de S.Paulo nästan är den omvända. 38 procent av antalet framsidor lyfter kriget.
– Första dagen som kriget inte nämns alls på framsidan av Folha är 25 mars, för Dagens Nyheter var det 17 april, säger hon.
Camila Hartman tillbringade läsåret 2022/2023 som gästdoktorand vid Södertörns högskola och det var då hon började intressera sig för skillnader i krigsrapporteringen mellan sitt hemland och Sverige och av att jämföra framsidor från Dagens Nyheter och tidningen Folha de S.Paulo.
– En likhet är hur tidningarna lyfter de humanitära frågorna och synen på flyktingar, särskilt under krigets första månad. Sett under hela perioden har Dagens Nyheter en mer kontinuerlig bevakning med fokus på internationella konsekvenser och speglar ett mer globalt perspektiv på konflikten och dess påverkan på världsordningen. Bevakningen på Folha de S.Paulo fokuserar främst ekonomiska konsekvenser såsom påverkan på energipriset, handel och migration samt teman som relaterar till Brasilien eller det globala syd, säger Camila Hartmann.
Faktorerna som påverkar mediernas prioriteringar
Att två länder som ligger tusentals mil ifrån varandra och som påverkas på helt olika sätt av krigets konsekvenser skiljer sig i rapporteringen av kriget är inget konstigt. Det är snarare det som förväntas utifrån teorier om nyhetsmedier och geografisk och kulturell närhet till händelseutvecklingen. Men att jämföra nyhetsrapporteringen blir ändå intressant för att få en mer nyanserad förståelse av medialisering utifrån olika kulturella och ekonomiska perspektiv. Forskningen bidrar här till att förstå vilka faktorer som påverkar mediernas prioriteringar i olika delar av världen.
Krigsrapporteringen används för att koppla händelserna till frågor som påverkar Brasilien direkt
Studien är en del i Camila Hartmanns avhandlingsarbete och det som presenteras i boken är den kvantitativa delen av hennes arbete. Just nu sitter hon med de kvalitativa delarna av materialet och analyserar hur krigsrapporteringen ingår som en del i vidare medialiseringsprocesser, det vill säga de processer där samhälle och kultur formas av olika medie- och kommunikationsteknologier och dessas förmågor att representera händelser i världen.
– Krigsrapporteringen används för att koppla händelserna till frågor som påverkar Brasilien direkt, vilket visar hur globala händelser kan speglas genom ett lokalt perspektiv. Jag har också sett hur man börjat använda krigets narrativ på andra håll. Det gäller flera aktörer, särskilt sociala medier men också politiker och massmedier, säger hon.
Inhemska problem
Ett exempel hon lyfter fram är hur man skriver om händelserna kring 8 januari 2023 då anhängare till den avgående presidenten Jair Bolsonaro intog bland annat kongressbyggnaden i huvudstaden Brasília. Men hon nämner också hur den nya presidenten Lula da Silva talar om landets problem.
– Brasilien har många inhemska problem, komplexa problem som många i Europa inte alltid ser och förstår, på samma sätt som man i Brasilien inte har samma insyn i svenska politiken. Min forskning handlar mycket om kriget, men lika mycket om våra interna konflikter eftersom de också dras in i kriget. Lula da Silva säger till exempel att landet för ett krig mot hunger, fattigdom och våld, säger hon.
