Forskare från ett flertal nationella och internationella lärosäten och organisationer besökte häromveckan Södertörns högskola och CBEES Annual Conference för två dagar av samtal och diskussioner kring aktuell forskning. En konferens som kom att bli den största och mest välbesökta i CBEES historia.
Forskningen som presenterades handlade om allt från museernas roll i kriget och hur religiösa bilder används i kommunikation till betydelsen av kriget för Kaukasus och energifrågan i Europa.
– Det stora intresset och det gedigna programmet visar hur viktigt det är att det finns arenor där forskare kan mötas och diskutera aktuella forsknings- och samhällsfrågor, och att även civilsamhället kan vara med i det mötet. Det är tydligt att CBEES här är en viktig aktör, och att vi med våra forskare och kunskap bidrar till samtal om vår tids kritiska frågor, säger Per Bolin, föreståndare på CBEES.
Hinder för fredsförhandlingar
En av konferensens två huvudtalare var Andreas Umland, statsvetare från Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) vid Utrikespolitiska Institutet. I sin presentation talade han om de hinder han ser står i vägen för fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Några av dem är de bägge ländernas konstitutionerna, deras inrikespolitik men också situationen på Krimhalvön.
Fredsförhandlingar innebär nästan alltid kompromisser. Andreas Umland lyfte i presentationen hur de här kompromisserna i viss mån kan vara svåra att nå då de innebär förändringar i ländernas territorier. Att ge upp land till en motståndare kan kraftigt påverka opinionen i landet men kan också gå emot konstitutionen och därmed försvåra förhandlingarna.
Alar Kilp, statsvetare från Tartu universitet, var en av dem som lyssnade med stort intresse.
– Andreas Umlands föreläsning väckte många nya tankar, och de frågor som lyftes kring att inte man inte alltid kan vara objektiv, att man inte alltid kan se allt. Vi har också en liknande konferens vid mitt universitet och de kompletterar varandra, säger han.
En ny ukrainsk diaspora
Konferensen andra huvudtalare var Tatiana Zhurzhenko som i sin forskning intresserat sig för bland annat gränser och gränsområden i post-sovjetiska länder och minnespolitik i Belarus, Ryssland och Ukraina. I sin presentation talade hon om framväxten av en ny ukrainsk diaspora, innebörden av att många ukrainare lämnar landet och ukrainare som idag lever i Ryssland.
Hon talade också om skillnaden mellan tidigare perioder då många människor lämnat landet, där anledningen till flykten utgör en viktig skillnad. Den diaspora som idag befinner sig på olika håll i framför allt Europa stöttar sitt hemland och delar samma narrativ, värderingar och geopolitiska inriktning. Samtidigt som de också bidrar till det samhälle de flyttat. Ukrainare som lämnade under den sovjetiska eran gjorde ofta på grund av politiskt förtryck. De här skillnaderna gör att en annan identitet växer fram bland de grupper som befinner sig utanför landets gränser idag.
Intryck från besökare
Som så ofta när människor med liknande intressen möts fylls kaffepauser och luncher av livliga samtal och utbyten av insikter. Sofie Bedford, statsvetare från Uppsala universitet var en av dem som tagit sig till Södertörns högskola. Hon är verksam vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier och deltog i en panel om den ryska invasionens betydelse för Kaukasus.
– Behållning med konferenser som denna är ofta nätverkandet, att träffa nya och gamla bekanta och samtala. Det har varit många intressanta diskussioner och det märks att det är frågor som berör, inte bara på ett professionellt plan. Konflikterna i regionen rör upp känslor. Utifrån diskussionerna tycker mig också se ett ökat intresse för Kinas roll, säger hon.
Akademins uppdrag
Bakom årets konferens står Julia Malitska, doktor i historia, Yulia Gradskova, docent i historia och Irina Seits, doktor i estetik.
– När jag och Yulia lanserade Call for Papers i april i år kunde vi inte föreställa oss att vi skulle få ett så stort intresse. Vi lever i en tid med snabba förändringar och omvandlingar. Vårt uppdrag som akademiker är att fånga och förklara dessa förändringar, föra svåra och obehagliga samtal och därmed ge mening till samhället. Detta innebär ständig granskning och revidering av våra akademiska instrument och angreppsätt för att så meningsfullt som möjligt fånga upp och förklara verkligheten bakom akademiska väggar och dörrar. För mig var detta en av huvudanledningarna med denna konferens, säger Julia Malitska.
Stark forskningsmiljö
Östersjö- och Östeuropaforskningen har en betydande roll på Södertörns högskola och bedrivs vid högskolans samtliga institutioner sedan högskolan öppnade 1996. Under ett och samma tak samlas forskare som belyser, förklarar och aktivt deltar i analyser av pågående förändringar i området, utifrån flera olika ämnesperspektiv.
– Det är en väl utvecklad forskningsprofil och våra forskare besitter stor kunskap som ur flera olika perspektiv belyser och förklarar utvecklingen i området, både i dag och historiskt. Det blir tydligt med engagemanget och intresset för konferensen, säger Gustav Amberg, rektor vid Södertörns högskola.
