Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Telegram och traditionella medier skapar nytt supermedium i Ukraina

Sociala medier spelar en central roll i nyhetsflödet från kriget i Ukraina och anges återkommande som källa även i traditionella medier. Osäkerheten kring källor och bristande transparens riskerar på sikt att skada förtroendet för även svenska nyhetsmedier. Livsfarligt, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik och en av författarna till nya boken Ukraina och informationskrigets nya vägar.

– Förtroende tar mycket lång tid att bygga upp, men går fort att rasera. I Ukraina ser vi att sociala medier och framför allt Telegram har blivit den viktigaste källan till information för många människor. Där finns alla ukrainska medier, statliga och lokala myndigheter men också rena fejkhistorier och rysk propaganda, säger Gunnar Nygren, professor emeritus i journalistik, och en av författarna bakom boken Ukraina och informationskrigets nya vägar – Sociala medier, krigsrapportering och desinformation.

Boken är ett resultat av ett samarbete mellan svenska och ukrainska forskare som studerat nyhetsflödet från kriget i Ukraina, men också människors medieanvändning och förtroende för den information de möter genom olika typer av medier. Även svenska alternativmedier med koppling till ytterhögern analyseras av Andreas Widholm vid Stockholms universitet. Dessa ger en betydligt mer ryskvänlig bild än de stora svenska medierna och får stor spridning på sociala medier.

I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla

Genom analyser och intervjuer ger boken en inblick i det nyhetsflöde som ukrainare och svenskar möter och som slåss om deras uppmärksamhet.  Via plattformar som Telegram och X sprids dagligen ögonvittnesskildringar, bilder och videos från kriget. I vissa fall är varken ursprungskällan eller avsändaren känd, i andra är det officiell myndighetsinformation.

– I Ukraina är Telegram större än tv som informationskälla, det funkar överallt och är ocensurerat. Plattformen används av alla nyhetsmedier, av myndigheter och militären. Plattformen har ur vissa perspektiv smält samman med mer traditionell rapportering och informationsflöden till ett slags supermedium.  Man kan också se att Telegram är viktig för Ryssland. I början av invasionen dök proryska kanaler upp i takt med att Ryssland tog över olika områden i östra Ukraina, och de kom så snabbt att de måste varit noga förberedda och haft konton färdiga. När ryssarna drog sig tillbaka stängde vissa konton, säger Gunnar Nygren.

De ukrainska forskarna Dariya Orlova och Daria Taradai vid Mohyla School of Journalism i Kyiv har granskat innehåll från de 15 största kanalerna som vänder sig till ukrainare för att se vad som förmedlas. Under perioden november 2021 och november 2022 var de vanligaste inläggen ett slags nyheter, men ofta utan sammanhang och bakgrund. Humor är vanligt förekommande och många av inläggen präglas av starka känslor. Det är väldigt ofta tydliga ställningstaganden från avsändarens sida. Men vem som ligger bakom kanalen är ofta inte känt.

Upplever ukrainare att man kan lite på innehållet på Telegram? Både ja och nej visar de intervjuer som genomförts. Oftast får de lita på sitt eget omdöme och kritiska tänkande för att bedöma trovärdigheten. I intervjuerna berättar de om olika strategier som att jämföra med etablerade mediekällor de litar på. Men det finns en känsla av osäkerhet, inte minst mot bakgrunden att Telegram faktiskt har rötter i Ryssland.

Sociala medier som källa

I Sverige pekas sociala medier ut som källa i ungefär 15 procent av allt nyhetsmaterial, och då framför allt X/Twitter och Telegram – även om det egentligen bara är plattformar, påpekar Gunnar Nygren. X eller Telegram är sällan ursprunget till informationen och vem som ligger bakom informationen är ofta otydligt, för att inte säga helt osynligt.

– Det är ibland svårt att se varifrån informationen kommer från början. Kanske läggs den upp på Telegram och delas vidare till X/Twitter, för att sedan hamna hos de traditionella medierna, som sen delar sina nyheter via sociala medier. Det blir rundgång. Hur kan vi läsare då fullt ut lita på vad som läggs ut?, säger Gunnar Nygren.

Samhället måste stötta breda och oberoende medier

I Sverige har vi en lång historia av högt förtroende för media, högst för public service och något lägre för kvällspress, men ändå betydligt högre än i länder som Ukraina. Vi är vana vid att nyhetsredaktionerna blir en garant, att de verifierar informationen och är transparanta. Men det är en uppgift som blir allt svårare när det även hos myndigheter kan finnas ett intresse av att styra informationsflödet. Det ställer höga krav på läsaren, säger Gunnar Nygren.

– Den här hybridjournalistiken och det informationskrig som pågår är en stor utmaning. Man talar om media literacy (ung. mediekunskap), alltså förmågan att förhålla sig kritiskt till innehållet och värdera källorna bakom. Det måste människor bli bättre på. Men samhället måste också stötta breda och oberoende medier som upprätthåller god journalistik som public service och dagspressen, avslutar han.

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Ukrainsk flagga.

Ekonomi, Samhälle

Nytt storprojekt: Så kan ett nytt Ukraina konstrueras

Hur kan ett land byggas upp igen efter ett krig? Och hur kan man konstruera ett modernare och mer hållbart samhälle?
Democracy or autocracy symbol. Businessman turns wooden cubes and changes the word autocracy to democracy. Beautiful grey background, copy space. Business and democracy or autocracy concept.

Samhälle

President eller parlament – tidigare öststaters vägval påverkar den demokratiska resan

Vad betyder valet av statsskick för den demokratiska utvecklingen i Armenien, Georgien och Ukraina?
Bron i Mostar över floden Neretva i Bosnien Hercegovina.

Historia, Samhälle

Ukrainakriget väcker gamla minnen i Bosnien-Hercegovina

Rysslands krig i Ukraina riskerar att blåsa nytt liv i gamla konflikter och leda ökad politiska polarisering.