Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds fokuserar på begreppet soft power. Det vill säga strategier där till exempel kulturell påverkan används framför tvång eller ekonomiska påtryckningsmedel. Strategier som Ryssland och Kina i allt högre grad använder sig av för att stärka och bibehålla sin maktposition och underminera förtroendet för västvärlden och liberala värderingar, skriver numrets redaktörer. Och i detta är den yngre generationen en nyckel.

– I Centralasien är upp mot två tredjedelar av befolkningen är under 30 år. Det är dem som auktoritära stater som Ryssland och Kina vill forma till en lojal generation. En generation som stöttar regimernas mål och vänder sig bort från de demokratiska värden som ofta associeras med västvärlden, säger Olena Podolian, doktor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och en av redaktörerna bakom senaste numret av tidskriften.

Hela senaste numret av Baltic Worlds ägnas nu åt temat mjuka maktmedel, soft power. Där berörs bland annat hur de båda länderna genom olika initiativ och aktiviteter i framför allt Centralasien men också Central- och Östeuropa – inte sällan tidigare sovjetrepubliker – försöker sprida sina auktoritära värderingar.

– För Kina kan det till exempel handla om att starta konfucianska center, vars uppgift är att sprida kinesisk kultur men också anda interregionala samarbeten. Ryssland verkar genom utbildning, genom universitet som har filialer i tidigare sovjetrepubliker, språkgrupper, ungdomsgrupper och stiftelser som verkar inom ramarna för den politiska doktrinen ”Russkiy Mir” (Ryska världen). Och media, säger Oleg Antonov, doktor i historia.

Bara för att de styrande i länder som till exempel Tadzjikistan och Uzbekistan vill ha starka band till Kina och Ryssland betyder det dock inte att befolkningen som helhet tror på auktoritära värderingar. Det är också en av anledningarna till att de styrande i Moskva och Bejing lägger så mycket fokus på yngre generationer.

Man riktar in sig på de unga eftersom det är en grupp som engagerar sig, de kan vara en kraft för demokratisering.

– Man riktar in sig på de unga eftersom det är en grupp som engagerar sig, de kan vara en kraft för demokratisering. Det har vi sett många gånger tidigare som under Rosenrevolutionen i Georgien 2003, Orangea revolutionen i Ukraina 2004 och arabiska våren, säger Olena Podolian.

Vill få auktoritära normer att framstå som attraktiva

Mjuka maktmedel används också för att sprida auktoritära normer och värderingar inom länder. Här lyfts till exempel Azerbajdzjan som ett exempel.

– Genom olika reformer som förändrat och förnyat institutioner, strukturer och till viss del politiken vill den auktoritära regimen i Azerbajdzjan signalera att även om landet saknar demokrati så är det öppet för ’modernisering’ och ’förändring’. Reformerna involverar ofta just den yngre generationen, i syfte att ge regimen ett ’ansiktslyft’ — visa att systemet inte längre bara representeras av bakåtsträvande gamla gubbar. Om Azerbajdzjan framstår som mer attraktivt för unga kan både kompetensflykt och regimkritik förhindras. Det resulterar också i en normalisering av det icke-demokratiska styret bland befolkningen i allmänhet, eftersom auktoritära normer och värderingar framstår som mer attraktiva, acceptabla och slutligen oundvikliga, säger artikelförfattaren Sofie Bedford, docent i statsvetenskap vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (Uppsala universitet).

Soft power, mjuk makt, handlar om att genom attraktionskraft påverka andras beslut. Ryssland och Kina är inte ensamma om att använda sig av dessa strategier. Harvardprofessorn Joseph Nye som utvecklat begreppet har själv pekat ut USA som den globala ledaren inom mjuk makt, utifrån landets dominans inom till exempel populärkulturen och högre utbildning.

Märkbara skillnader i attraktionskraft

Olena Podolian pekar på en märkbar skillnad i fallet Ryssland/Kina. De har egentligen inte så mycket att erbjuda säger hon

– Ryssland vill rättfärdiga sin rätt till makt, men det är inte attraktiv för någon annan än regimen. Än mindre utanför landet. Traditionella och auktoritära värderingar är det som erbjuds, attraktionskraften är begränsad och de jobbar bakåt. EU och USA använder sig också av mjuka maktmedel, men där finns attraktiva fördelar som saknas i Ryssland och Kina, säger hon.

Idéen bakom senaste numret av Baltic Worlds väcktes redan 2021 av Oleg Antonov, Sofie Bedford, Ekaterina Kalinina och Olena Podolian, som varit numrets gästredaktörer. Sedan dess har vi sett hur spänningarna i världspolitiken ökat framför allt genom Rysslands invasion av Ukraina men också konflikten mellan Kina och Taiwan.

– Begreppet är i allra högsta grad relevant och ämnet mycket viktigt att diskutera. Hur de här länderna använder soft power påverkar inte bara deras internationella relationer utan hela världen. De stärker banden mellan sig för att öka stabiliteten i den egna regionen, säger Oleg Antonov.

Baltic World ges ut av Centre for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskolas med stöd från Östersjöstiftelsen och alla nummer finns tillgängliga på dess hemsida www.balticworlds.com