En skeptisk inställning till EU har blivit en grundpelare i den ungerska regeringens kommunikation. Enligt Anna Balazs fungerar EU i dag som en politiskt konstruerad fiende. Som ett slags ständigt tillgänglig måltavla för regeringspartiet Fidesz och premiärminister Viktor Orbán.
– Populistisk politik bygger på att hela tiden skapa en fiende. Någon som hotar ”det verkliga folket” och som bara den egna ledaren kan skydda dem ifrån, säger Anna Balaz, postdok i socialantropologi vid Centre for Baltic and East European Studies.
Analysen bygger på forskning som Anna Balazs presenterar i en essä i den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds.
Varför just EU?
Fiendebilden är inte slumpmässig. När Fidesz kom till makten 2010 började regeringen steg för steg montera ned demokratiska kontrollmekanismer: konstitution, domstolar, medier. Som EU-medlem är Ungern bundet av krav på rättsstat, mänskliga rättigheter och fria medier, och unionen har vid upprepade tillfällen kritiserat, sanktionerat och fryst medel till landet.
– Euroskepticismen är också ett svar till de egna medborgarna: regeringen vill förklara varför den hela tiden blir kritiserad från Bryssel. Det är inte vi som är problemet, säger berättelsen, det är ”EU-byråkraterna” som försöker dominera oss, säger Anna Balazs.
Ett återkommande drag i regeringens propaganda är att likställa Bryssel med Moskva under kalla kriget. Den tidigare sovjetiska dominansen byts i retoriken ut mot en påstådd liberal ”ideologisk imperialism” från EU.
– Nu sägs det att vi domineras av Bryssel på samma sätt som vi en gång dominerades av Moskva, säger Anna Balazs, som själv är ifrån Ungern.
Mellan retorik och verklighet
Samtidigt visar både opinionsmätningar och Anna Balazs intervjuer med konservativa intellektuella att de flesta ungrare vill stanna i EU. Många upplever visserligen unionens fokus på hbtqi‑ och minoritetsrättigheter som en besvikelse jämfört med drömmen om ett ”kristet Europa” efter kommunismens fall, men alternativen upplevs som värre. Många på högerkanten anser att regeringen driver kritiken för högljutt och riskerar att isolera landet.
– De delar ofta kritiken mot EU:s liberala ideologi, men de är också medvetna om att Ungern är ekonomiskt och säkerhetspolitiskt beroende av EU och Nato. De vill förändra unionen inifrån, inte lämna den, säger hon.
En berättelse som kan spricka
I sin forskning använder Anna Balazs begreppet ”hypernormalisering” för att beskriva hur EU-kritiska slagord upprepas tills de blir ett bakgrundsbrus i vardagen, även för dem som inte fullt ut tror på dem. Men de senaste årens ekonomiska nedgång, frysta EU-pengar och politisk kris har, menar hon, börjat skapa sprickor i berättelsen.‑
– Länge uppfattades Orbán-systemet som nästan orubbligt. Nu ser fler att det faktiskt kan ta slut, och att EU inte nödvändigtvis längre ses som fienden, utan som en del av framtiden, säger hon.
