Under lång tid betraktades Ukraina som en del av den ryska intressesfären. Men nu har perspektivet skiftat.
– Ukrainas strategiska betydelse för Europas säkerhet har blivit tydlig. Det är tragiskt att det krävdes en fullskalig invasion för att världen skulle få upp ögonen för vilken avgörande motkraft Ukraina faktiskt är, säger Yuliia Kurnyshova, som gästade Södertörns högskola under 2024.
Hon beskriver hur kriget tvingat fram nya prioriteringar hos Europas beslutsfattare. Samtidigt har Ukrainas militär och försvarskunnande stärkts genom hårt skarpa insatser, vilket ger landet en ny och mer självständig ställning gentemot både Ryssland och omvärlden.
En förstärkt nationell identitet
Kriget har inte bara militär konsekvenser för Ukraina. Yuliia Kurnyshova poängterar hur landets nationella identitet och kultur stärkts.
– Fler människor, både inom och utanför landet, visar intresse för ukrainsk historia, språk och kultur. Det är en rörelse bort från ett sovjetiskt arv och mot en tydlig, självständig identitet, säger hon.
En starkare kulturell och nationell identitet har också ökat internationellt forskarfokus, med allt fler forskningsinitiativ som studerar Ukraina ur kulturellt, historiskt och politiskt perspektiv.
Västländernas balansgång
Yuliia Kurnyshova menar att västvärldens agerande ofta styrts av försök att undvika att “trigga” Moskva. Hon ser en risk i att västländer reagerar mer än de agerar:
– Det här stegvisa och stundtals fördröjda stödet har ibland gjort att Ukraina gått miste om viktiga möjligheter att stärka sin position på slagfältet. I stället har man följt ryska signaler och osynliga ‘röda linjer’ som ingen riktigt vill överträda, säger hon.
Trots detta skymtar hon en mer självsäker hållning från flera västländer, där tydligare besked kring militärt och ekonomiskt stöd nu är på väg eller redan har anlänt.
Den svåra fredsfrågan
Trots de hårda striderna pågår flera internationella samtal om möjliga fredsförhandlingar. Men Yuliia Kurnyshova varnar för vad det innebär att bjuda in Ryssland till förhandlingsbordet, givet anklagelserna om krigsbrott och folkrättsbrott:
– Om Ryssland åter kan bli en ‘normal’ aktör trots det de gjort, skickar det en allvarlig signal om att militär aggression kan löna sig.”
Hon drar paralleller till historiska exempel där förövare länge betraktades som legitima partners i förhandlingar, för att först långt senare ställas till svars för sina handlingar.
“Vi måste våga vara proaktiva”
Yuliia Kurnyshova är forskare inom internationella relationer och säkerhetsstudier. Hon analyserar politiska tal, dokument och beslut från såväl Ukraina som Ryssland, USA och EU, för att se hur de påverkar konkreta militära och diplomatiska steg.
– Ord blir snabbt till handling. Retoriken om sanktioner, fredsinitiativ eller militärt stöd formar i praktiken realpolitiken, förklarar hon.
Hennes arbete stannar inte vid dagens krig, utan strävar också efter att förstå hur nya samarbeten kan skapas för att undvika framtida storskaliga konflikter.
Att bara svara på ryska initiativ räcker inte för att stoppa kriget, anser Anna A. Hon efterlyser mer kreativitet och självförtroende hos världens ledare:
– Det krävs nya idéer, effektiva allianser och viljan att agera innan Ryssland tar nästa steg. Att ständigt hamna på efterkälken förlänger bara lidandet, avslutar hon.
Läs mer: Kan militärkulturen förklara ukrainska försvarets motståndskraft?