Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Professorn om svenska säkerhetsläget: Allvarligt läge, men inget invasionshot mot Sverige idag

En dryg månad har gått sedan överbefälhavare Micael Bydéns uttalande om att svenskarna behöver förbereda sig för krig. Men vad betydde egentligen uttalandet och hur påverkas säkerhetsläget i Sverige av kriget i Ukraina?

– Vi måste förstå hur allvarligt det här läget är på riktigt och att man, ner till individnivå, mentalt förbereder sig, sa överbefälhavare Micael Bydén i samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari. Han betonade att Sverige befinner sig i det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget och att det är Ryssland som står för hotet.   

Försvarsberedningen sa redan efter ockupationen av Krim 2014

Uttalandet spred oro och väckte frågor om hur illa säkerhetsläget faktiskt ser ut i Sverige. Men Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, menar att det här egentligen inte är några nya bedömningar eller uttalanden.  

– Försvarsberedningen sa redan efter ockupationen av Krim 2014 att ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, redan då påbörjades viss upprustning av Försvarsmakten. Att de säger det nu är ingen direkt nyhet men det framställdes felaktigt som det, säger Johan Eriksson. 

Enligt honom är det ingen seriös bedömare som menar att det finns något akut invasionshot från Ryssland, det har de inte militär förmåga till då deras armé just nu är uppbunden i Ukraina. Men på längre sikt kan inte fullskaligt krig med Ryssland uteslutas. I så fall lär Sverige inte vara det enda land som angrips. Det aktuella hotet ligger i stället i det pågående hybridkriget med cyberattacker och informationspåverkan som Ryssland bedriver mot Sverige och andra västländer.  

Ett antal större cyberattacker har riktats mot Sverige, nyligen drabbades 120 myndigheter i den statliga sektorn och många företag i en stor cyberattack mot it-leverantören Tietoevry som påverkade lönesystemen. Tidigare i år slogs GPS-systemet i östersjöområdet ut i samband med en rysk militärövning i elektronisk krigsföring, något som fick stor påverkan på flyg- och sjötrafik. I båda fallen misstänks Ryssland ligga bakom angreppen. Detsamma gäller en rad olika kampanjer för informationspåverkan. Enligt Johan Eriksson finns det bland annat indikationer på att koranbränningarna i Sverige finansierats av högerextrema som står Ryssland nära, och ryska trollfabriker misstänks underblåsa negativa föreställningar om svenska myndigheter. I fallet med koranbränningarna tros målet vara att uppröra Turkiet för att hindra Sverige från att gå med i Nato. Men sammantaget är syftet med dessa attacker att skapa instabilitet och splittra samhället för att minska vår motståndskraft. 

– Ryska makthavare uppfattar väst som en fiende med USA i spetsen. Putinregimen drivs av imperialistiska drömmar och i det ligger att destabilisera väst och minska vår motståndskraft genom att få oss att bråka internt. Det är ett mål i sig. 

Det handlar inte om att ryska krigsfartyg är på väg

Johan Eriksson menar att det är ett bekymmersamt läge, och att överbefälhavaren har rätt i att vi behöver höja vår beredskap på individnivå för den typen av attacker som nu utförs av Ryssland. 

– Det handlar inte om att ryska krigsfartyg är på väg, utan att vi behöver vara beredda på attacker mot vår infrastruktur såsom betalningssystem, el och livsmedelsförsörjning. Vi behöver se till att vi har pengar, mat och vatten även om myndigheter har slagits ut så att de systemen inte fungerar.  

Även om det i dagsläget inte finns något direkt invasionshot mot Sverige så kan det komma att ändras om Ryssland skulle vinna kriget i Ukraina. Experter tror att Ryssland då kommer bygga upp krigsmakten ännu mer och försöka förverkliga sina ambitioner att återta ett sovjetiskt imperium genom att invadera andra grannländer som Moldavien eller delar av Baltikum. Risken finns då för att hamna i krig med Nato. 

En annan riskfaktor är det stundande presidentvalet i USA. Om Donald Trump vinner så kan han mycket väl isolera USA och eventuellt gå ur Nato vilket innebär minskat stöd till Ukraina och större risk att Ryssland vinner kriget. Då är det inte osannolikt att Ryssland startar krig mot fler länder i Europa, kanske på tio års sikt, menar Johan Eriksson.  

Men när det gäller säkerhetsläget som det ser ut idag menar han att det är tre saker som framför allt är viktiga att ta med sig: 

– För det första att det inte är en nyhet att det är risk för väpnat angrepp, för det andra att det inte finns något invasionshot i dagsläget och för det tredje att det som pågår idag är tillräckligt allvarligt, säger han.    

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Ukrainsk flagga.

Ekonomi, Samhälle

Nytt storprojekt: Så kan ett nytt Ukraina konstrueras

Hur kan ett land byggas upp igen efter ett krig? Och hur kan man konstruera ett modernare och mer hållbart samhälle?
Democracy or autocracy symbol. Businessman turns wooden cubes and changes the word autocracy to democracy. Beautiful grey background, copy space. Business and democracy or autocracy concept.

Samhälle

President eller parlament – tidigare öststaters vägval påverkar den demokratiska resan

Vad betyder valet av statsskick för den demokratiska utvecklingen i Armenien, Georgien och Ukraina?
Bron i Mostar över floden Neretva i Bosnien Hercegovina.

Historia, Samhälle

Ukrainakriget väcker gamla minnen i Bosnien-Hercegovina

Rysslands krig i Ukraina riskerar att blåsa nytt liv i gamla konflikter och leda ökad politiska polarisering.