Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Så har svenska idrottsföreningar upplevt mottagandet av ukrainska flyktingar

Idrotten ska vara till för alla, och det ligger ofta på ideella föreningar att se till att riktlinjerna efterföljs. Men nu visar en studie att företrädare för idrottsföreningar ibland gör skillnad på människor och människor och låter sina egna politiska idéer påverka arbetet.

− Det är positivt att vi har ett föreningsliv som har ställt upp och varit beredda att axla ansvaret. Samt att de upplever att mottagandet av ukrainska flyktingar gått bra. Men studien visar också att situationen överskuggar andra grupper och positionerar ukrainska flyktingar mot andra. Det är inte bra, vi har en situation där människor ställs mot människor, säger Tony Mickelsson Blomqvist, doktorand i socialt arbete vid Södertörns högskola.

Det finns den här idéen om att idrotten ska vara färgblind, men vi vet sedan tidigare forskning att det inte stämmer.

20 representanter för olika idrottsföreningar och förbund är intervjuade för studien som handlar om hur föreningarna upplevt mottagandet av ukrainska flyktingar och om de upplevt några barriärer. Men studien omfattar också mer kritiska perspektiv som hur intervjupersonerna pratar om olika flyktinggrupper.

− Det finns den här idéen om att idrotten ska vara färgblind, men vi vet sedan tidigare forskning att det inte stämmer. Idrotten precis som alla andra sfärer i samhället påverkas av allmänhetens attityder. Några få uttrycker sig väldigt explicit och vulgärt, som att ukrainska flyktingar skulle vara beredda att jobba hårdare, beredda att bidra mer till samhället och har fler kulturella likheter med det svenska samhället. Andra är mer vaga i sina beskrivningar, säger han.

Ungefär hälften av de intervjuade talar i de här mer vaga termerna berättar Tony Mickelsson Blomqvist. De uttrycker sig mer med ord som ”det kan vara så att”, ”människor har uttryckt det så här, ”kriget är närmare oss och vi blir påverkade”. Han ser också hur det finns en större solidaritet med ukrainska flyktingar än med till exempel människor från Afghanistan och Syrien.

Ett återkommande tema är den om kulturell likhet. Ukrainska flyktingar har, till skillnad från andra stora flyktinggrupper, en tradition av organiserad idrott som liknar Sveriges. I andra länder är det vanligare med spontanidrott. Svenskt föreningsliv vilar delar vilar på frivillighet, demokratisk styrning, organisation och tävlingar. Intervjupersonerna har inte sett samma logistiska problematik som jämfört med 2015.

− Tidigare forskning har visat att tränare upplever att de fått bilda personer som kommer in i föreningslivet. Rätt eller fel, så är det inte ett tema som återkommer i denna studie. På ett helt okritiskt plan kan man säga att detta underlättat ingången till föreningarna, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Av studien framkommer också att intervjupersonerna uttrycker sig väldigt olika när de talar om ukrainska flyktingar jämfört med de från Afghanistan och Syrien.

− Det finns några som uttrycker sig kring skillnaderna. De positionerar flyktinggrupper mot varandra där ukrainska flyktingar är människor vi behöver ta hand om medan människor från Afghanistan och Syrien, de behöver tyglas. Ena ska vårdas andra är tuffa. Vilket är paradoxalt för de kommer alla med krigstrauma bakom sig, säger han.

Urvalet för denna studie är litet och resultaten är preliminära. Men de stämmer in med tidigare forskning och forskningen har redan presenterats i två högt ansedda tidskrifter. Tidigare forskningsstudier som Tony Mickelsson Blomqvist varit en del av visar hur idrottsrörelsen befinner sig i förändring, den arbetar mycket med att stärka de idrottsliga idéerna och sänka barriärerna för att delta. Och då blir det problematiskt när teman kring kulturell likhet riskerar att påverkar arbetet, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Publicerade artiklar:  Ukrainian refugees and the Swedish sports movement: new opportunities and challenges (Ingår i: European Sport Management Quarterly, ISSN 1618-4742, E-ISSN 1746-031X)
Understanding Central- and Eastern European migrants’ inclusion into sport: a Delphi study. (Ingår i: International Journal of Sport Policy and Politics, ISSN 1940-6940, E-ISSN 1940-6959, Vol. 15, nr 1, s. 109-124)

 

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne