Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Svenska insatser för demokrati i Ryssland – en nödvändig men utmanande satsning

Genom en lång rad projekt har Sverige de senaste 30 åren investerat stora belopp för att stödja demokratiutveckling och mänskliga rättigheter i Ryssland. En ny studie visar att trots insatsernas betydelse har det lagts ett alltför stort ansvar på lokala organisationer, ofta utan tillräckligt stöd och anpassning till ryska förhållanden.

– Problemet är oftast inte projekten eller insatserna i sig, utan att det saknas lokal förankring och förståelse för den lokala kontexten. Trots att det är samarbetsprojekt lämpas ofta mycket ansvar över på den lokala aktören och de måste anpassa sig till svenska krav på transparens och mätbarhet, säger Noomi Weinryb, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola.  

I forskningsprojektet “Supporting Democracy and Human Rights in Illiberal Regimes” undersöker hon och kollegan Zhanna Kravchenko, docent i sociologi, hur ryska civilsamhällesorganisationer som arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter navigerar sin relation till finansiärer och den politiska kontexten, från 1988 till idag. Projektet, som finansieras av Östersjöstiftelsen, studerar också hur svenska finansiärer, såsom Svenska institutet, arbetar med att sprida idéer om mänskliga rättigheter och demokrati. 

Färdiga modeller för demokrati 

I en nyligen publicerad artikel lyfter de bristen på lokal förankring som en förklaring till svårigheterna med att överföra demokratiska ideal och modeller mellan olika kontexter. Eftersom översättningen ofta blir bristfällig när en färdig demokratimodell införs i en ny kontext, riskerar resultatet att bli mindre effektivt än förväntat. 

– Ett problem är att mycket från finansiärernas sida är standardiserat. Insatser måste redovisas och följas upp enligt vissa modeller, vilket försvårar projektens långsiktighet och lokala förankring, säger Zhanna Kravchenko.  

Avgörande insatser 

Projektet sträcker sig över en period där Ryssland genomgått omfattande förändringar. Från Sovjetunionens sista år, mot en ung och ny demokrati, till en auktoritär regim som alltmer inskränker, fördömer och demoniserar liberala värderingar.  

Trots de utmaningar som identifierats menar forskarna att insatserna för demokratifrämjande är avgörande. 

– Vi menar inte att det har varit dåligt att stödja den här typen av projekt, det är väldigt viktigt att det arbetet fortsätter – särskilt när USA nu drastiskt skär ner sitt biståndsarbete USAID. Men för att de ska vara framgångsrika krävs en mer långsiktig strategi som tar hänsyn till lokala förhållanden och organisationernas faktiska behov. Det är viktiga lärdomar att ha med sig, säger Noomi Weinryb.  

Läs mer om demokratiutvecklingen i tidigare sovjetstater i artikeln: Demokratins tillbakagång allt tydligare i Central- och Östeuropa (publicerad december 2022)

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Ukrainsk flagga.

Samhälle

Delat ledarskap en nyckel till Ukrainas motståndskraft

Sedan 2014 har offentligt ledarskap i Ukraina blivit mer kollektivt – under kriget blev det en grund för motståndskraft.
Ukrainsk flagga.

Samhälle

Forskaren om Ukrainas roll: får ny tyngd i Europas säkerhet

Ukrainas strategiska betydelse för Europas säkerhet har ökat i ljuset av kriget, enligt statsvetaren Yuliia Kurnyshova.
Skyltar under en demonstration.

Samhälle

Forskare om Trumps samtal med Putin och Zelenskyj – vad innebär det?

Södertörnforskare kommenterar: Vad innebär nyheterna om inledande samtal om fredsförhandlingar?