– Öarna beskrivs primärt som resurser eller militär infrastruktur, inte som hem för människor och ekosystem. Gotland kallas till exempel för ett “osänkbart hangarfartyg”, säger Sanna Strand, docent i internationella relationer och projektforskare vid Södertörns högskola.
Hur förändrades allt efter invasionen av Ukraina?
När Sanna Strand och kollegorna Christine Agius och Emil Edenborg skickade in sin forskningsansökan var Sverige och Finland ännu utanför Nato. Men det avgörande skiftet för öarnas roll kom tidigare.
– Det var Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som förändrade förutsättningarna för Östersjöregionen. Nato-medlemskapet spelar roll, men den stora omdaningen skedde i februari 2022, säger hon.
För Gotlands del innebär Natos planering nu att ön räknas in i försvaret av Baltikum och i fallet Åland höjs röster om att öns demilitariserade status försvagar alliansen. Effekterna av det är ännu svåra att överblicka.
Militära investeringar framställs ofta som en motor för lokal utveckling och ekonomisk tillväxt. Men forskningen inom projektet visar att bilden är mer komplex.
– Vi har sett hur återetableringen på Gotland också lett till stora intressekonflikter som bromsat satsningar på bostadsbyggande, skola och förnybar energi. Den sidan pratas det sällan om i den nationella debatten, säger Sanna Strand.
Samtidigt finns ett växande socialt och politiskt tryck på svenskar i allmänhet, och gotlänningar i synnerhet, att visa försvarsvilja och delta i totalförsvaret. Det gör att många invånare upplever det svårt att uttrycka kritik mot den militära uppbyggnaden och dess lokala effekter.
Varför ett feministiskt perspektiv?
Det finns alltså ingenting i människans, statens eller i den internationella arenans natur som ovillkorligen kräver militär upprustning
Projektets teoretiska ramverk utgår från ett feministiskt säkerhetsperspektiv som inte tar ställning för eller emot militär upprustning, utan analyserar hur politiska berättelser formas.
– För oss handlar det om att se säkerhetspolitik som just politik, inte en samling naturlagar. Det finns alltså ingenting i människans, statens eller i den internationella arenans natur som ovillkorligen kräver militär upprustning. Däremot så agerar vi och formulerar oss på sätt som gör att det ofta framstår som det enda alternativet, säger Sanna Strand.
Bildspråk som gör upprustning självklart
Det bokkapitel som nu är på väg att publiceras granskar särskilt hur visuella metaforer och bildspråk förstärker argumentationen om Gotland och Åland.
– När man säger att Sverige stod med “byxorna nere” efter avrustningen av Gotland blir nedrustning något pinsamt och irrationellt. Språket gör svåra avvägningar till självklarheter, säger forskarna.
Men relationen mellan språk och rationalitet är inte statisk. På Åland framstår demilitariseringen fortfarande huvudsakligen som ett rimligt och logiskt val i en osäker tid.
Läs mer
Vill du läsa mer om samhällsaktuell forskning? Här samlar vi nyheter som ger nya perspektiv på utvecklingen i östra Europa och Östersjöregionen. Läs mer om den politiska utvecklingen i Ungern: Därför pekar Orbán ut EU som Ungerns fiende
