Synen på Europa är inte längre självklar. Det konstaterar chefredaktör Ninna Mörner i inledningen av senaste numret av tidskriften som har fått rubriken Remodeling the fabric of Europeanness. Kriget i Ukraina, auktoritära skiften och gamla spöken från Sovjettiden gör att både stater och medborgare tvingas ompröva sin plats i världen. I detta nummer följer forskare hur politiska och kulturella berättelser bryts upp, och byggs om. Texterna rör sig från vardagspolitik till geopolitik, från kulturarv till aktivism, och visar hur snabbt förändringarna går.
När samtidens kriser möter historiska arv
I Caught between pasts and futures följer Aleksandra Reczuch, doktorand i etnologi, kvinnliga vänsterpolitiker i Polen som fastnat mellan socialismens arv och EU:s framtidslöften. I “Case studies of rearranging memoryscapes in Estonia” undersöker Triin Reidla och Anu Soojärv hur Estland från 2022 på kort tid tagit bort flera sovjetiska monument och skapar nya minnesplatser som svar på dagens säkerhetsläge.
Den ungerska politiska diskursen står i centrum i “The contingencies of Euroscepticism in illiberal Hungary”, där Anna Balazs analyserar hur regeringen gör EU-kritik till ett flexibelt verktyg för att forma opinion och stärka en illiberal berättelse om nationell suveränitet. Ett annat perspektiv på samtidens kriser kommer i “Graphic Narratives about the War: Oral history and visual storytelling in Ukraine”, där Svitlana Telukha beskriver metoder för att dokumentera krigserfarenheter genom grafiska berättelser; ett sätt att nå publiker utan att kompromissa med säkerhet eller integritet.
Kunskap som navigationsverktyg
Tillsammans tecknar artiklarna, essäer, reportage och intervjuer en bild av ett Europa där identitet, historia och framtid förhandlas på nytt. I en tid av osäkerhet fungerar forskning som ett av få verktyg för att faktiskt förstå vad som håller på att hända – och varför.
