Krönika

Makhachkala – ett fönster mot Rysslands antisemitism

I slutet av oktober stormade en grupp människor flygplatsen i Dagestans huvudstad. De letade efter passagerare från ett flyg från Tel Aviv samtidigt som de viftade med palestinska flaggor och ropade antisemitiska slagord. Händelsen har skrämt israeler och judar världen över och har blivit en bricka i det politiska spelet. Hur ska man förstå det som hände på flygplatsen? Religionsprofessorn Lena Roos sätter händelsen i ett större sammanhang.

Sökord: antisemitism, Dagestans, Israel, Palestina, Ryssland
Publicerad 2023-11-22

På söndagskvällen den 29 oktober stormade en ilsken mobb flygplatsen i Makhachkala, huvudstaden i den ryska delrepubliken Dagestan i norra Kaukasus. De viftade med palestinska flaggor, ropade antisemitiska slagord och letade efter passagerarna från ett flyg från Tel Aviv som just hade landat. Händelsen har skrämt inte bara israeler utan även andra judar världen över, som ser händelsen som ytterligare ett tecken på hur hatet mot judar och israeler, ofta uppfattade som en och samma grupp, har ökat i svallvågorna från det pågående kriget mellan Israel och Hamas.

Hur ska man då förstå det som hände på flygplatsen i Makhachkala? Vissa analytiker menar att händelsen måste ses mot bakgrund av kriget i Ukraina. Protesterna mot det krigets effekter, både mobilisering och försämrad ekonomi, har vuxit i Norra Kaukasus generellt. Vladimir Putin, däremot, skyllde upploppet på västvärlden och Ukraina, som han menade hade orsakat den genom agitation i sociala medier.[1]

Antisemitiska undertoner

Samtidigt har den ryska ledningens utspel i propagandakriget kring kriget i Ukraina inte sällan haft antisemitiska undertoner. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov jämförde i maj 2023 den ukrainske presidenten Volodomyr Zelenskyj med Hitler som han sa: ”också hade judiskt blod”. Den statliga ryska televisionen har anklagat andra ukrainska ledare för att vara judar i hemlighet medan Rysslandstödda ledare i Donetsk och Luhansk har påstått att det var judar som låg bakom Majdanrevolutionen 2014 som störtade den Rysslandstödde ledaren Viktor Janukovytj.[2]

Den judiska befolkningen i Ryssland fortsätter att minska. Den senaste folkräkningen 2021 visade att den nästan hade halverats sedan 2010, från 156000 till 82000.[3] Efter upploppet i Dagestan har såväl Israel som representanter för den judiska minoriteten i Ryssland i starka ord uppmanat den ryska ledningen att bestraffa de skyldiga och trygga situationen för judar och israeler i Ryssland.[4] Händelsen i Dagestan var inte heller en isolerad incident. Tidigare samma helg hade ett judiskt center under byggnation satts i brand i en annan nordkaukasisk republik, i staden Naltjik i republiken Kabardinien-Balkarien.[5]

Det är alltid vanskligt att jämföra olika undersökningar om antisemitism eftersom de ofta mäter olika saker. Vissa mäter incidenter, t. ex. attacker eller hot mot enskilda eller institutioner. Andra mäter judars upplevelse av osäkerhet och hotbild. En tredje form av undersökning är sådana som mäter i vilken mån de tillfrågade personerna håller med en rad påståenden, t. ex. ”Judarna har för mycket makt inom media” (t. ex. ADL, Anti-Defamation Leagues undersökningar). Det säkraste är därför att jämföra resultaten från samma undersökning över tid, eller mellan länder, för att få en uppfattning om hur antisemitism ökar eller minskar.

Mobben bryter ett mönster

Enligt ADLs undersökning från 2023 var det 26 procent av de tillfrågade i Ryssland som svarade att det ”antagligen är sant” på en majoritet av frågorna när de ombads bedöma sanningshalten i en rad antisemitiska påståenden, som t. ex. ”Judar har för mycket makt inom affärsvärlden”, eller ”Judar tror att de är bättre än andra människor”. Sverige har inte varit med i undersökningen sedan 2014, men då var motsvarande siffra här 4 procent. Det är svårt att peka på någon tydlig trend när det gäller om antisemitismen ökar eller minskar i Ryssland. Snarare svänger resultaten på ADLs antisemitismindex fram och tillbaka (2014: 30 procent, 2015: 23 procent, 2019: 31 procent, 2023: 26 procent).[6] Trots höga procenttal jämfört med Västeuropa har antalet våldsbrott med antisemitiska motiv under senare år varit relativt få i Ryssland. Mobben på flygplatsen i Dagestan bryter också med ett mönster i dessa, eftersom gärningsmännen vanligtvis inte har varit muslimer utan snarare högerextremistiska nationalister.[7]

Liknande siffror för antisemitiska åsikter hittar man i ADLs undersökningar i flera andra öst- och centraleuropeiska länder, t. ex. 35 procent för Ungern och Polen. Mot bakgrund av det är det intressant att notera att bland de 14 länder som tillsammans med Israel röstade emot den FN-resolution som uppmanade till ett omedelbart eldupphör i kriget mellan Israel och Hamas, fanns Ungern tillsammans med de övriga EU-länderna Tjeckien, Österrike och Kroatien. För Ungerns del är det kanske inte så överraskande med tanke på de nära förbindelserna mellan Viktor Orbán och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. [8] För en utomstående betraktare är det anmärkningsvärt hur Orbáns regering har byggt allt närmare relationer med Israels regering, samtidig som samma regering har spelat på antisemitiska motiv och bedrivit en långvarig kampanj mot den ungersk-judiske miljardären och filantropen George Soros och det av honom grundade Central European University.[9]

Lena Roos,
Professor i Religionsvetenskap