I det forna Jugoslaviens landskap står minnesmärken som vittnar om historiska konflikter. Dessa monument, som en gång uppfördes för att hedra det förflutna, är nu i centrum för diskussioner om hur vi minns och tolkar historia. Deras betydelse sträcker sig bortom konst, berörande frågor om nationell identitet och hur historien används i dagens politiska landskap, särskilt i ljuset av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Denna komplexa väv av minne, konst och politik utforskar Cecilia Sjöholm, professor i estetik, i texten Animating brutalism – cinematic renderings of Yugoslav monuments, i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds, där läsaren kan få en mer omfattande inblick.