– Det låter kanske som en självklarhet, att vara nyfiken. Men jag tycker inte alltid att det är så självklart. Och med nyfikenhet menar jag en genuin vilja att på riktigt förstå och veta vad saker beror på. Och språket är väldigt viktigt, att man har ett språk som kan beskriva det som sker så exakt som möjligt, säger hon.

I Fakultetsnämndens motivering för utnämningen av hedersdoktorn 2024 står det ”hennes engagerade, initierade, nyanserade, och folkbildande röst är en förebild för alla som verkar i offentligheten”. Men möjligen präglad av sitt yrke hade hon först svårt att tro att det var sant.

– Jag kände till Södertörns högskola, jag har varit här och föreläst tidigare. Men jag fick stämma av med vänner att det inte kunde ligga någon hund begraven i att utses till hedersdoktor. Jag blev väldigt glad och hedrad. Att jag dessutom får detta för att jag gör något jag älskar, det är ett erkännande. Jag tror att jag upplevs som hederlig, inte totalt objektiv men någon som ser på saker och ting ur olika synvinklar, säger hon.

Samtal med hedersdoktorn 2024 – Anna-Lena Laurén

Ett förändrat Ryssland

Anna-Lena Laurén, i dag Dagens Nyheters Ukrainakorrespondent, flyttade till Moskva för att jobba som korrespondent första gången 2006. Sedan dess bevakat landet för bland annat finländska Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet. 2023 fick hon lämna landet då hennes visum inte förnyades. Under de 16 år hon bodde i landet genomgick Ryssland stora förändringar.

Under ett samtal, dit studenter och medarbetare vid högskolan var inbjudna, berättar hon hur landet gått från ett öppet och nyfiket samhälle som ville lära av väst till en alltmer auktoritär stat efter att Putin tog makten 1999.

– Den inhemska journalistiken blomstrade under 1990-talet, inte minst efter internets intåg. Det fanns flera bra nyhetsredaktioner och ända fram till 2022 var det som att ju mer auktoritär den ryska regimen blev desto bättre blev journalistiken. Visst fanns det journalister som fick problem och nyhetssajter som stängdes, men det var inte alls som det är idag. Idag har ju nästan alla oberoende journalister tvingats lämna landet, det går inte att göra oberoende journalistik i Ryssland längre, berättar hon.

Att bli hedersdoktor

Anna-Lena Laurén är inte den enda journalist som utsetts till hedersdoktor de senaste åren. Välkända journalister som Carina Bergfelt och Samir Abu Eid har både tilldelats samma titel vid Umeå respektive Lunds universitet. Samtidigt befinner vi oss i en tid då journalistiken är under hård press. Många nyhetsredaktioner har drabbats av omfattande ekonomiska nedskärningar, innehåll producerat av alternativmedia ökar och i flera auktoritära stater blir det allt svårare att bedriva oberoende journalistik. Säger de här utnämningarna då något om hur vi i Sverige ser på journalistik?

– Det visar att de kanske tror att god journalistik gör skillnad. Och att man tycker att det fria ordet är viktigt. Vi ska inte ha en personifierad journalistik, men den kan inte heller vara helt anonym, säger hon.

Vikten av bildning och utbildningUniversitet och lärosäten har en viktig roll att spela tror Anna-Lena Laurén, både i och utanför lärosalarna, nämligen den som mötesplats. En plats där människor från olika delar av landet och med olika erfarenheter träffas, pratar delar intryck och insikter.

Flera gånger återkommer Anna-Lena till språk, litteratur, och utbildning. Förutsättningarna för fria, oberoende medier som producerar god journalistik finner man i en stabil utbildning säger hon. Enligt henne handlar det om hur vi bygger vår skola och hur man bygger en universitetsutbildning.

– Skolan ska ha en allmänbildande roll, precis som gymnasiet. Och en bildad människa kan språk, och har kunskaper i humaniora.

I hennes reportage och böcker kommer läsaren ofta väldigt nära människors vardag. Hon lyfter det lilla i det stora och det utan att för den delen tumma på den kritiska granskningen. Att hon kommer så nära människor beror mycket på att hon kan språket, säger hon.

– Litteraturen, både den svenska och världslitteraturen, borde ha en mycket större roll i skolorna. För det är bara genom att läsa litteratur och poesi som man förstår vad språket är och förstår vad det är att vara människa. Och det tycker jag är en oerhört viktig del av journalistiken.