Den ryska världen är en ideologi som utvecklades under 1990-talet, bland annat av Kirill, och den ses som en motvikt till västvärldens globala och liberala värderingar. I kriget mot Ukraina har ideologin använts för att legitimera Putins försök att ta över landet, med hänvisning till att det skulle ena och skydda den ryska världen. Men i själva verket har kriget mot Ukraina skapat en djup klyfta inom de ortodoxa kyrkorna. Vid krigets början fanns i Ukraina två grenar av den ortodoxa kyrkan: en självständig ukrainsk-ortodox kyrka, och en under Moskva-patriarkatet.

– Men i maj 2022 valde den senare att bryta med Moskva. På vilka villkor och hur ska det ska ske återstår dock att se.

”Han (Kirill) avstod inte bara från att fördöma Rysslands militära aggression, han hade heller inga ord för Ukrainska folkets lidande”, förklarade den ukrainska ärkebiskopen Kliment beslutet för nyhetsbyrån AFP. Men Krill har fått kritik från flera håll.

– Att kritisera Kirill är inte så vanligt, han är Rysslands högste andlige ledare och har mycket makt, men nu har det kommit kritik från både religiösa och sekulära aktörer. Tusentals ortodoxa präster har skrivit under ett dokument som fördömer hans uttalande och hela hans doktrin kring den ryska världen, säger Yuliya Yurchuk.

Att kritisera Kirill är inte så vanligt, han är Rysslands högste andlige ledare och har mycket makt, men nu har det kommit kritik från både religiösa och sekulära aktörer.

Ja, Kirill har till och med fått det mindre fördelaktiga smeknamnet ”krigspatriarken”, då hans agerande väckt starka känslor bland kristna runt om i världen.

– Även Bartholomeus I, patriark av Konstantinopel, kritiserade i ett uttalande i december förra året Kirills stöd av kriget. Han menade att kyrkan blivit ett politiskt verktyg i Putins händer. Ja, vissa präster har gått så långt som att kalla Kirill kättare.

Men om ortodoxin blivit en del av en politisk ideologi i Ryssland, hur ser det ut i Ukraina? Cirka 70 procent av invånarna tillhör den ortodoxa kyrkan, men Yuliya Yurchuk menar att det är svårt att tala om Ukraina som ett religiöst land.

– Under sovjettiden var all religion marginaliserad, så när Ukraina efter Sovjetunionens fall blev självständigt blev religionen en viktig del av den ukrainska identiteten, men det betyder inte att man är särskilt religiös. Bara en minoritet går i kyrkan på söndagar. I Ukraina finns också en större religiös mångfald än i Ryssland. Förutom de ortodoxa kyrkorna finns också protestantiska kyrkor och en grekisk-katolsk kyrka.

Kyrkorna i Ukraina har självklart varit kritiska mot kriget, och även här har kyrkan en stark roll i det politiska samtalet och i samhället.

– De har tagit ett stort samhällsansvar, där de arbetar socialt, är med och samlar in pengar till armén och tar hand om flyktingar. Men några präster i kyrkan som är knuten till Moskva-patriarkatet stödjer öppet kriget. Det har lett till att troende och präster lämnat kyrkan och gått med i den självständiga ortodoxa kyrkan av Ukraina.

I december förra året beordrade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj också underrättelsetjänsten att påbörja en utredning om kyrkans relation med den ryska staten.

– Polisen hade funnit bevis i kloster och kyrkor som visar att prästerna samarbetat med Ryssland.