Samhällsrelevant forskning om Östeuropa och Östersjön

Patriarken Kirill – frälsare eller kättare?

Den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare, patriarken Kirill, har sedan krigets början lagt hela sin religiösa tyngd bakom invasionen av Ukraina. För detta har han mött hård kritik, inte minst sedan ryska bomber fallit på kyrkor som borde stå under Moskvas beskydd. ”Vissa präster har gått så långt som att kalla Kirill kättare”, säger historikern Yuliya Yurchuk.

Att dö i strid tvättar bort alla synder.

Det var i september 2022 Moskva-patriarken Kirill i en gudstjänst sa att de ryska soldater som dör i strid har offrat sig för andra, och därför rentvås från alla synder. Uttalandets syfte var att backa upp president Vladimir Putins impopulära besked om mobilisering i större skala. Kirill har sedan starten på invasionen av Ukraina försökt att med andliga argument backa upp Putin. Bland annat har han kallat Putins styre ”ett mirakel från Gud”

– Redan när Ryssland invaderade Ukraina var det med Kirills välsignelse, säger Yuliya Yurchuk, historiker vid Södertörns högskola, som forskar på minnespolitik i Ukraina och kyrkans betydelse.

Kan kyrkans inställning verkligen påverka kriget?

– Ja, att kyrkans överhuvud stödjer kriget gör att andra som också supportar det stärks i sin uppfattning. Om Kirill hade haft en annan uppfattning kunde det ha påverkat opinionen. Fler kanske hade ifrågasatt kriget, vilket kunde ha demotiverat ryska soldater.

För som så ofta i krig flätas politik, religion och historia här samman. Och det är viktigt att förstå kyrkans roll i såväl Ryssland som Ukraina.

– Kirill har i flera uttalanden sagt att det är ett rättvis krig för dem som vill tillhöra den stora ryska världen, eller den ortodoxa världen. För både Kirill och Putin är denna ideologi mycket central.

Illustration: Azote.

Den ryska världen är en ideologi som utvecklades under 1990-talet, bland annat av Kirill, och den ses som en motvikt till västvärldens globala och liberala värderingar. I kriget mot Ukraina har ideologin använts för att legitimera Putins försök att ta över landet, med hänvisning till att det skulle ena och skydda den ryska världen. Men i själva verket har kriget mot Ukraina skapat en djup klyfta inom de ortodoxa kyrkorna. Vid krigets början fanns i Ukraina två grenar av den ortodoxa kyrkan: en självständig ukrainsk-ortodox kyrka, och en under Moskva-patriarkatet.

– Men i maj 2022 valde den senare att bryta med Moskva. På vilka villkor och hur ska det ska ske återstår dock att se.

”Han (Kirill) avstod inte bara från att fördöma Rysslands militära aggression, han hade heller inga ord för Ukrainska folkets lidande”, förklarade den ukrainska ärkebiskopen Kliment beslutet för nyhetsbyrån AFP. Men Krill har fått kritik från flera håll.

– Att kritisera Kirill är inte så vanligt, han är Rysslands högste andlige ledare och har mycket makt, men nu har det kommit kritik från både religiösa och sekulära aktörer. Tusentals ortodoxa präster har skrivit under ett dokument som fördömer hans uttalande och hela hans doktrin kring den ryska världen, säger Yuliya Yurchuk.

Att kritisera Kirill är inte så vanligt, han är Rysslands högste andlige ledare och har mycket makt, men nu har det kommit kritik från både religiösa och sekulära aktörer.

Ja, Kirill har till och med fått det mindre fördelaktiga smeknamnet ”krigspatriarken”, då hans agerande väckt starka känslor bland kristna runt om i världen.

– Även Bartholomeus I, patriark av Konstantinopel, kritiserade i ett uttalande i december förra året Kirills stöd av kriget. Han menade att kyrkan blivit ett politiskt verktyg i Putins händer. Ja, vissa präster har gått så långt som att kalla Kirill kättare.

Men om ortodoxin blivit en del av en politisk ideologi i Ryssland, hur ser det ut i Ukraina? Cirka 70 procent av invånarna tillhör den ortodoxa kyrkan, men Yuliya Yurchuk menar att det är svårt att tala om Ukraina som ett religiöst land.

– Under sovjettiden var all religion marginaliserad, så när Ukraina efter Sovjetunionens fall blev självständigt blev religionen en viktig del av den ukrainska identiteten, men det betyder inte att man är särskilt religiös. Bara en minoritet går i kyrkan på söndagar. I Ukraina finns också en större religiös mångfald än i Ryssland. Förutom de ortodoxa kyrkorna finns också protestantiska kyrkor och en grekisk-katolsk kyrka.

Kyrkorna i Ukraina har självklart varit kritiska mot kriget, och även här har kyrkan en stark roll i det politiska samtalet och i samhället.

– De har tagit ett stort samhällsansvar, där de arbetar socialt, är med och samlar in pengar till armén och tar hand om flyktingar. Men några präster i kyrkan som är knuten till Moskva-patriarkatet stödjer öppet kriget. Det har lett till att troende och präster lämnat kyrkan och gått med i den självständiga ortodoxa kyrkan av Ukraina.

I december förra året beordrade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj också underrättelsetjänsten att påbörja en utredning om kyrkans relation med den ryska staten.

– Polisen hade funnit bevis i kloster och kyrkor som visar att prästerna samarbetat med Ryssland.

Moskva-patriarken Kirill, den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare (till höger). Foto: Wikimedia.

Fakta i frågan

  • Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och finns i stora delar av forna Sovjetunionen, som Ukraina och Belarus.
  • Kyrkan och staten har närmat sig varandra i Ryssland sedan Vladimir Putin blev president.
  • En majoritet av Ukrainas befolkning är ortodoxt kristna.
  • Den ukrainska ortodoxa kyrkan är sedan 2019 uppdelad i två grenar, en som varit underställd patriark Kirill i Moskva, Den ukrainska ortodoxa kyrkan av Moskva- patriarkatet, samt Ortodoxa kyrkan av Ukraina.
  • Moskva-grenen klippte i maj 2022 banden med patriarken i Moskva och förklarade sig självständig.
  • Det finns också en stor grekisk-katolsk kyrka i Ukraina, som knappt tio procent av ukrainarna tillhör, liksom flera större protestantiska kyrkor.
  • Patriarken Kirill valdes till patriark av den rysk-ortodoxa kyrkan 2009.

(Källa: Dagen, SvD, Britannica)

Dela mig

Andra artiklar på samma ämne

Bombskadade byggnader

Religion

Religionen i krigets skugga: solidaritet och förstörelse

Religiösa samfund och byggnader har drabbats hårt av det pågående kriget. Men vilken roll kan religionen spela?