– Den nya lagen betyder att Ukraina tar skarp ställning mot den ukrainska ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet och andra religiösa samfund som har band till Ryssland. Det är första gången staten blandar sig så djupt in i kyrkliga frågor. Det visar också att den tolerans som funnits gentemot organisationer och institutioner med koppling till Ryssland minskat rejält, säger hon.

Fram tills idag har det funnits två grenar av den ortodoxa kyrkan i landet: en som varit underställd patriark Kirill i Moskva, Den ukrainska ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet, samt Ortodoxa kyrkan av Ukraina med huvudsäte i Kyiv. Fyra månader efter invasionen 2022 tog den Moskvaanknutna kyrkan avstånd från Ryssland, patriarkatet i Moskva och fördömde kriget. Men sedan dess har uppgifter cirkulerat om enskilda präster som vägrat begrava ukrainska soldater eller inte har velat hålla gudstjänst på ukrainska. Något som väckt misstankar om vilken sida kyrkan egentligen står på.

Läs mer: Patriarken Kirill – frälsare eller kättare?

– Att det dröjde så länge berodde på att kyrkans ledning officiellt vägrade ta ställning mot Ryssland, och först efter påtryckningar från hundratals präster tog ledningen beslutet att skära banden med Kirill, säger Yuliya Yurchuck, lektor i idéhistoria.

Yuliya Yurchuk har i sin forskning studerat kyrkans roll i historieskrivning och minnespolitik. Hon berättar att människors kyrkliga tillhörighet ofta har mer med tradition att göra än religion. Något som förklarar att många ukrainare som kämpar för Ukraina ändå valt att fortsätta gå till sin vanliga kyrka trots att den tillhör den Moskvatrogna grenen. Men den nya lagen kan nu få konsekvenser även för vanliga människor.

Människor måste omvärdera sin egen position mot kyrkan.

– För dem betyder lagen att de måste positionera sig mot en särskild kyrka på lokal nivå och mot en större institution som står över och på många sätt upplevs som något abstrakt. I praktiken betyder det att man som församling kan välja att knyta sig till Ortodoxa Kyrka av Ukraina, eller kräva att församlingens präst gör det.  Det kan också innebära att människor måste omvärdera sin egen position mot kyrkan som institution och tron som andlig handling, säger Yuliya Yurchuk.

Kritik: strider mot religionsfriheten

Men lagen är inte utan kritik, också inom landet.

– Det finns de som anser att den strider mot religionsfriheten. Samtidigt är lagen en logisk utveckling, särskilt efter uppgifter från säkerhetstjänsten om att präster inom den ryskortodoxa kyrkans ledning haft ryska pass och pengar undangömda. Något som väckte frågor, men också för att det funnits en opinion från befolkningen att kyrkan ska ta tydligare ställning mot Ryssland och bryta helt med Moskva, säger hon och fortsätter:

– Det som har varit intressant är att det hittills inte förekommit några stora protester. För trots ett pågående krig har Ukraina fortfarande ett aktivt civilsamhälle, så kanske är det inte en stor fråga för människor. Jag tror att vi kommer att se hur flera präster och församlingar går över till den Ortodoxa kyrkan av Ukraina. De som inte gör det? Ja, de fortsätter kanske som olagliga organisationer, säger hon.